Ny stor studie – användning av antibiotika inom intensivvården

Foto: Pixabay

En stor internationell studie (BLING III) ska undersöka bästa sättet att ge en viss antibiotika till svårt infektionssjuka i intensivvården. Målet är att få evidens för optimerad antibiotikabehandling och därigenom minska dödstalen till följd av sepsis. Totalt ska studien omfatta 7000 patienter och nu har de första patienterna inkluderats i den svenska delen av studien.

– I sitt upplägg är det en ganska enkel och pragmatisk studie. Vi ger samma läkemedel och samma dos, men administrationsvägen dvs. sättet på vilket läkemedlet ges, skiljer sig åt mellan patienterna, säger Fredrik Sjövall som koordinerar den svenska delen av studien.

Fredrik Sjövall är forskare vid Lunds universitet och intensivvårdsläkare på Skånes universitetssjukhus i Malmö, där också de första patienterna inkluderats till studien. Han har ett stort intresse i antibiotika och hur man ger det på bästa sätt till de 70-80 procent av patienterna på intensivvårdsavdelningarna (IVA) som måste behandlas med antibiotika på grund av sina svåra infektionstillstånd.

I den aktuella studien ska forskarna jämföra två metoder att administrera en typ av antibiotika, så kallade β-laktam-antibiotika, till patienter. Metoden som är brukligast idag är injektioner ett antal gånger över dygnet. Det ska nu jämföras med att ge en så kallad bolusinjektion (en hög dos initialt för en snabb koncentration i blodet) och därefter fortsätta med att ge en kontinuerlig infusion över hela dygnet för att hålla en jämnare koncentration av antibiotika i kroppen.

Den teoretiska fördelen med att ge kontinuerlig infusion, efter en bolusdos, är att man kan hålla koncentrationen av antibiotika en längre tid över MIC-värdet (MIC – minium inhibitory concetration), vilket är tröskelvärdet där antibiotikan dödar bakterier. Detta jämfört med injektioner tre gånger per dygn där koncentrationen tillåts dala under MIC-värdet och bakterierna därmed potentiellt kan växa till igen innan nästa injektion ges.

– Nu ska vi testa om en bolusdos med kontinuerlig infusion ger en bättre och effektivare avdödning av bakterier och i slutändan om det påverkar mortaliteten. Teorin bakom att det fungerar har stärkts i flera andra studier bland annat BLING 1- och BLING 2-studierna och ja, de visar att man ligger kvar på koncentrationen bättre och längre, men frågan kvarstår: hjälper det?

diagram som visar koncentrationen av antibiotika i kroppen med injektioner 3 gånger/dygn (blå linje) resp. med bolusinjektion och kontinuerlig infusion (brun linje).
Koncentrationen av antibiotika i kroppen med injektioner 3 gånger/dygn (blå linje) resp. med bolusinjektion och kontinuerlig infusion (brun linje). Bildkälla: F. Sjövall
Fredrik Sjövall, forskare vid Medicinska fakulteten och överläkare på IVA, SUS i Malmö. Foto: Katrin Ståhl

– IVA är ett område inom sjukvården där vi ofta måste behandla patienter med svåra infektioner och sepsis med antibiotika. Det är den tunga och breda antibiotikan vi egentligen vill spara på, men som vi måste ge för att patienten ska klara sig. Det handlar om att balansera mellan att vilja patientens bästa och samtidigt tänka på problemet med antibiotikaresistensen i samhället, säger Fredrik Sjövall.

Den typ av antibiotika det handlar om är så kallad betalaktamantibiotika (β-laktam) – en grupp av väldigt vanliga antibiotika med allt från penicilliner till mer bredspektrumantibiotika som exempelvis cefalosporiner och karbapenemer. Dessa utgör basen för merparten av all antibiotikabehandling samtidigt som det är de sista resurserna sjukvården har att tillgå för att behandla svåra infektioner.

– När det gäller de svårast multiresistenta bakterierna, s.k. karbapenemresistenta bakterier, finns det inte mycket kvar att ge och det är därför viktigt att vi lär oss hur vi bäst använder dessa för att optimera behandlingen för patienten samtidigt som vi minskar risken för vidare utveckling av resistens.

– Det finns några gamla antibiotika som återuppväckts till liv som vi kan ta till, men de har sina begräsningar med att de kan bli toxiska dvs. är giftiga om de ges i för stora doser. Så med utvecklingen av karbapenemresistenta bakterier står vi oss ganska slätt och måste finna alternativa behandlingsvägarKan vi förbättra mortaliteten med 5-10 procent genom att optimera antibiotikabehandlingen är det mycket värdefullt.

Fakta om sepsis
Varje år insjuknar runt 40 000 svenskar i sepsis och för cirka 10–20 procent av dessa blir tillståndet kritiskt och kan leda till döden. Totalt i världen drabbas minst 19 miljoner människor om året av sepsis. I andra länder är dödligheten ännu högre och upp till en tredjedel avlider i den akuta fasen. Av de som överlever den akuta sjukdomen avlider cirka en tredjedel inom ett år på grund av följdkomplikationer.
Sepsis är ett livshotande tillstånd som uppstår när kroppens inflammatoriska svar på en infektion skadar kroppens egna organ. Förr kallades sepsis oftast för blodförgiftning, men man kan endast påvisa bakterier i blodet hos 20–30 procent av fallen. 9 av 10 sepsisfall i Sverige och västvärlden beror på en infektion med bakterier, men sepsis kan också bero på svamp- eller virusinfektioner. De flesta, ungefär 70 procent, insjuknar hemma, medan resterande 30 procent insjuknar i sepsis på sjukhus.

Källa: Lunds universitet

Annons