Människans tidiga immunsvar mot denguefeber kartlagt

Dengue mygga. Foto: iStock

Forskare har kommit ett steg närmare i att förstå hur immunförsvaret reagerar vid akut denguefeber, en sjukdom som drabbat hundratusentals personer i Sydostasien i sommar. I en studie publicerad i Nature Communications visar forskare vid Karolinska Institutet och Duke-NUS Medical School i Singapore att naturliga mördarceller var speciellt aktiva kort efter infektion. Upptäckten kan förhoppningsvis bidra till framtagandet av nya vaccin och förbättra vården av patienter med akuta infektioner.

Portrait of Niklas Björkström.
Niklas Björkström. Photo: Markus Marcetic

Denguevirus förekommer i tropiska och subtropiska regioner i världen och sprids via myggor till människor där infektionen kan orsaka blödarfeber. Under sommaren 2019 har flera sydostasiatiska länder haft pågående allvarliga utbrott av sjukdomen. I Sverige är sjukdomen anmälningspliktig och årligen rapporteras 150-200 fall av denguevirusinfektion, vanligen hos turister som återvänder från länder där sjukdomen är vanlig, såsom Thailand.

Idag saknas effektiva vaccin och metoder för att behandla denguefeber. För att öka kunskapen om sjukdomsförloppet och därmed hitta nya behandlingsmöjligheter har forskarna studerat vilka immunceller som aktiveras vid smitta och hur dessa tar sig till den del av kroppen som blivit infekterad.

Aktiverade immunceller identifierade

Studien följde 32 patienter med akut denguefeber i Singapore. Deras blod- och hudprovsanalyser visade att en typ av immunceller som kallas naturliga mördarceller (NK-celler) var särskilt aktiverade i blodet kort efter infektion. Denna aktivering hade helt försvunnit efter cirka två månader.

Cellerna aktiverades av cytokiner, små molekyler som sprider sig i blodomloppet och produceras av andra celler i immunsystemet. De naturliga mördarcellerna bar ytreceptorer vilket signalerar att de kan lämna blodet och ta sig till det infekterade hudområdet.

Unik inblick i immunsystemets första svar

– Genom att studera immunceller och cytokiner i huden hos patienter under den akuta fasen av infektionen fick vi unik inblick i immunsystemets första svar, säger Niklas Björkström, läkare och forskare vid institutionen för medicin på Karolinska Institutet i Huddinge och en av studiens huvudförfattare.

Forskningen ger sammantaget ny viktig och grundläggande kunskap om hur människors immunförsvar fungerar vid akuta virusinfektioner. Förhoppningen är att man i framtiden kan använda denna kunskap för vaccinutveckling samt för att förbättra vård, diagnostik och behandling av patienter med akuta infektioner.

Studien finansierades av Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Stiftelsen för strategisk forskning, Svenska läkaresällskapet, Radiumhemmets forskningsfonder, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Novo Nordisk Fonden, Centrum för Innovativ Medicin vid Karolinska Institutet, Region Stockholm, Karolinska Institutet, en s.k. ”Open Fund-Individual Research Grant” från Singapore National Medical Research Council, samt av Duke-NUS Medical School, Singapore.

Publikation

NK cells are robustly activated and primed for skin-homing during acute dengue virus infection in humans”, Christine L. Zimmer, Martin Cornillet, Carles Solà-Riera, Ka Wai Cheung, Martin A. Ivarsson, Mei Qiu Lim, Nicole Marquardt, Yee-Sin Leo, David Chie Lye, Jonas Klingström, Paul A. MacAry, Hans-Gustaf Ljunggren, Laura Rivino, and Niklas K. Björkström, Nature Communications, 29 augusti, doi: 10.1038/s41467-019-11878-3

Annons