Kvinnlig könsstympning: Var förekommer det? Varför? Och med vilka konsekvenser?

The representative of The Restorers, finalists for the Sakharov Prize for Freedom of Thought 2019, interviewed by Kahina SEKKAI, Paris Match

Mer än 200 miljoner flickor och kvinnor i världen idag har utsatts för kvinnlig könsstympning. I vilka länder förekommer det? Av vilka anledningar? Och med vilka konsekvenser?

Kvinnlig könsstympning är ett begrepp som refererar till olika procedurer för att helt eller delvis ta bort yttre kvinnliga genitalier, eller som på andra sätt skadar kvinnors genitalier av icke-medicinska skäl. Det är ofta gjort av en traditionell omskärare med ett knivblad och utan bedövning. Även om det internationellt erkänts som ett människorättsbrott, befinner sig 68 miljoner flickor i världen i farozonen att utsättas för kvinnlig könsstympning fram till år 2030.

I vilka länder förekommer kvinnlig omskärelse?

Kvinnlig könsstympning är främst koncentrerat till ett 30-tal länder i Afrika och Mellanöstern, och förekommer i vissa länder i Asien och Latinamerika och bland samhällen som kommer från dessa regioner.

Även om kvinnlig omskärelse är olagligt i EU och vissa medlemsländer lagför även om utförs utanförlandet beräknas cirka 600 000 kvinnor som lever i Europa ha underkastats kvinnlig omskärelse. Ytterligare 180 000 flickor beräknas vara i ”hög risk” för att utsättas, bara i de 13 medlemsländer som har uppgifter över detta.

Vilka är de främsta skälen till kvinnlig könsstympning?

Det utförs vanligen på flickor någon gång mellan att de föds och att de fyller 15 år. Det kan härledas tillbaka till en blandning av kulturella och sociala skäl som socialt tryck och konventioner, uppfattningar att könsstympningen har stöd av religionen eller av synen på skönhet och ”renhet”. Förekomsten kan dateras längre tillbaka än Kristendomens och Islams uppkomst, och speglar djupt rotad ojämlikhet mellan könen. 

Dessvärre har kvinnors kroppar alltid varit ett slagfält. Det handlar alltid om mäns kontroll över kvinnors kroppar.

Den tyska socialdemokraten och Europaparlamentarikern Maria Noichli en debatt i Europaparlamentet den 18 december 2019.

 Kortsiktiga och långsiktiga effekter kan vara:

  • omfattande smärta och blödning
  • svårighet att kissa
  • cystor, infektioner och infertilitet
  • psykologiska problem
  • minskad sexuell njutning
  • komplikationer vid barnafödande, högre risk för spädbarnsdöd

Europaparlamentets engagemang för att stoppa kvinnlig könsstympning

Europaparlamentet har återkommande visade sitt starka engagemang för att hjälpa till att utrota förekomsten av kvinnlig könsstympning över hela världen. Genom att godkänna lagar och resolutioner har parlamentet förordat gemensamma åtgärder för att utplåna kvinnlig könsstympning. På onsdag den 12 februari kommer ledamöterna att rösta om en ny resolution som uppmanar EU-kommissionen att inbegripa åtgärder för att får stopp på förekomsten i EU:s nya jämställdhetsstrategi, som ska presenteras i mars 2020, och att erbjuda vård för drabbade. Ledamöterna påminner också om sina krav att integrera förebyggande åtgärder inom alla andra politikområden, exempelvis inom hälso-, asyl-, utbildnings- och arbetsmarknadspolitik.

Läs mer om hur Europaparlamentet kämpar för kvinnors rättigheter 

Vad skulle vi säga om det var vår mor, vår syster, vår fru, våra kusiner? Vi måste föra de kvinnors talan som inte kan föra sin egen. 
Den irländska Europaparlamentarikern Frances Fitzgerald (EPP)i en debatt i Europaparlamentet den 18 december 2019

En app för att tackla kvinnlig könsstympning

År 2019 var gruppen Restorers, bestående av fem studenter från Kenya, finalister till Sacharovpriset för tankefrihet, som Europaparlamentet varje år delar ut för att hedra människorättskämpar. Gruppen hade utvecklat en app som hjälper flickor att tackla kvinnlig könsstympning, och nomineringen var ett viktigt steg i kampen, genom att stärka unga människors roll i sina samhällen.

Mer information

Annons