Julafton, årets svenska höjdpunkt

Decorated Christmas tree and gifts
Annons

För de flesta svenskar är julafton helig (dock inte ur ett religiöst perspektiv) och de flesta gör precis likadant. Det kan finnas små undantag, kanske framför allt med ordningen, men i princip ser en julafton ut som följer i de flesta svenska hem

  • Tidigt på morgonen vaknar barnen och skriker av glädje för att det är julafton. När de väl lyckats väcka föräldrarna skriker de snart i förtvivlan då de inser hur länge det kommer att dröja innan tomten kommer.
  • Barnen sätts framför TV, DVD eller dator för att hålla sig lugna och sedan sätter den riktiga stressen in. Det ska städas en gång till, det ska dukas, det ska dekoreras, det ska griljeras skinka, smakas på glögg, plockas fram sill, kokas rödkål, smakas på glögg, göras Jansons frestelse, bakas ännu mera pepparkakor, sjungas lite julsånger, smakas på glögg, kokas ägg och potatis, smakas på snaps o.s.v. Svensken ser i allmänhet till att det finns så mycket att göra på julafton att det är omöjligt att hinna med hur mycket man än stressar. Detta gäller naturligtvis de vuxna som varit dumdristiga nog att bjuda in släkten. Övriga vuxna stressar ändå, eftersom det är en fin tradition.
  • Vid tvåtiden anländer så gästerna, släpandes på säckar fulla med julklappar som alla, även barnen, vet ska delas ut senare. Varför en tomte ska komma dit och sköta denna utdelning av klappar som redan finns på plats när han har så många andra barn att dela ut klappar till är det ingen som ifrågasätter. Kanske barnen helt enkelt är korkade. Eller så vill de inte göra de vuxna besvikna. Så mycket som de stressat så förtjänar de ju faktiskt att få träffa tomten.
  • När alla klappar så är undanstuvade på ett ställe där barnen förbjuds att gå in, är det dags för det som samlar allra flest svenska under året, nämligen Kalle Ankas jul. Trots att programmet sett nästan exakt likadant ut i 58 år, sitter svenskarna bänkade framför TV:n. Och de blir alla lika överlyckliga när det icke-kommersiella SVT låter Disney få gratis reklam på bästa sändningstid och visa trailers från sina senaste långfilmer. I ärlighetens namn är de flesta ganska less på Kalle Ankas jul, men eftersom barnen mutas med pepparkakor och de vuxna med glögg går det ganska bra och det stressade värdparet får en chans att stressa ytterligare en timme.
  • Så fort Bengt Feldreich sjungit ”Ser du stjärnan i det blå” rusar alla till bords och det stora frosseriet sätter igång. Här finns det vissa geografiska och kulturella skillnader. På vissa julbord finns det julskinka, på andra kalkon, på vissa finns lutfisk, på andra köttbullar och prinskorv. Ibland finns fårfiol, ibland hjortsadel. Bruna bönor, långkål, rödkål och brunkål, Janssons frestelse, sillsallad, leverpastej och sylta i olika varianter är annat som brukar förekomma. Och med dagens utsuddande av de geografiska skillnaderna och önskan att sudda ut de kulturella skillnaderna är det inte ovanligt att allt det ovannämnda och mer därtill finns på bordet. Tre saker kan man dock vara helt säker på vad gäller det svenska julfrosseriet:
  1. Det finns så mycket mat att det skulle räcka till en normalstor by i en vecka. Trots att alla tagit på sig för stora kläder och gör sitt yttersta för att pressa ner så mycket mat som möjligt finns det ingen chans att göra ”tabberas” (att man äter upp allt).
  2. Är du vegetarian eller vegan får du nöja dig med kål, och möjligtvis potatis.
  3. Det finns alltid snaps och sill.
  • Barnen försvinner oftast ganska tidigt från bordet och till sist klarar de vuxna inte av att stå emot barnens tjut; det är dags att återgå till dagordningen. Därför röjer man undan maten och släpar fram den stackars granen mitt på golvet och samtliga (med undantag av mormor som har för dåliga knän och morbror Sven som är för full) tar varandra i händerna och bildar en ring runt trädet. Så börjar man dansa runt granen medan man sjunger. Det finns en oerhörd mängd svenska julsånger och flertalet av dem har religiöst innehåll. Dessa sjunger man dock inte nu, de sparar man till senare. Här gäller mer sånger av tjo och tjim-typen. Som exempel kan följande fyra visor tas:
  • Skära, skära havre, vars viktigaste del går ut på att en av de dansande utses till troll som sedan alla de andra retar och pekar finger åt.
  • Hej tomtegubbar, som i princip handlar om hur tomtenissarna super sig fulla.
  • Räven raskar över isen, i vilken man utför en hoper fördomsfulla och stereotypa danser om yrkes- och könstillhörighet.
  • Små grodorna, där deltagarna låtsas vara grodor och hoppar runt granen kväkande.
  • Efter dansandet och sjungandet är barnen i allmänhet så utmattade att man kan sitta ner en liten stund och proppa i sig godis och ännu mera glögg, innan det åter börjar tjatas om tomten. Nu kan de vuxna inte längre stå emot, varför pappan (i de flesta familjer) eller mamman (i mer moderna familjer) säger att hen måste gå ut och köpa tidningen, vilket märkligt nog ingen ifrågasätter.
  • I vissa hem samlas man sedan runt pianot och sjunger lugna, religiösa sånger vars innehåll ingen tror på. I andra hem överlåter man den biten åt Christer Sjögren, en svensk viking.
  • Efter en stund kommer denne pappa (eller mamma) tillbaka i en heltäckande illröd tomtedräkt där hen stoppat in mängder av kuddar för att tomten tydligen måste vara väldigt tjock. Över ansiktet har hen en stel mask med rikligt med vitt skägg. Den stela masken ger ett intryck inte helt olikt en zombies ansikte. Tonåringarna i familjen tycker i allmänhet att detta är oerhört löjligt, men de håller masken (obs! inte tomtemasken) för att a) inte göra de sönderstressade föräldrarna besvikna, b) inte göra småbarnen besvikna, även om dessa är skräckslagna inför den läskiga zombietomten och inte sällan brister ut i hysteriska tårar, och c) för att inte riskera att bli utan julklappar.

Under dryga timmen läser sedan tomten noggrant på alla klappar så att mottagaren ska veta exakt vem givaren är (så att man helt tar bort illusionen av att det i själva verket är tomten som ger bort klapparna), men då mängden julklappar på senare år blivit grotesk orkar till sist ingen lyssna, allra minst på de finurliga rim farbror Frans knåpat ihop, och för de flesta är det omöjligt att hålla reda på vad man fick av vem. Ofta är det till och med omöjligt att veta vilka julklappar som tillhör vem.

  • Nu, när barnen är fullt upptagna med sina nya saker, kan de stressade vuxna äntligen koppla av. Resten av kvällen handlar om att supa sig så full som möjligt innan det är dags att skrapa ihop de sovande barnen från golvet och bege sig hemåt.

Juldagen och Annandag jul
Traditionellt har juldagen och annandagen använts till att träffa släktingar man inte kunde (eller ville) få plats med på julafton och äta resterna från julbordet. Numera, med de allt vanligare bonusfamiljerna och andra icke-kärnfamiljanknutna relationer, är det vanligt att samma program som på julafton återupprepas på såväl juldag som annandag. Med hjälp av SVT Play är det ju heller inga problem att få med Kalle Ankas jul.
Annandag juls kväll ägnas så åt att man ångrar hela helgen och bestämmer sig för att fira jul på ett helt annat sätt nästa år. Det har man dock i allmänhet helt glömt bort i november. Oftast har man glömt bort det redan till påsk, men det får vi ta en annan gång.

Mats Björling

Annons