Den biologiska mångfalden, eller variationen av alla levande varelser på vår planet, har minskat med en alarmerande fart de senaste åren, främst på grund av mänsklig aktivitet, t.ex. på grund av förändrad markanvändning, nedsmutsning och klimatförändringar.
På torsdagen efterlyste Europaparlamentarikerna att parterna vid den kommande FN-konferensen i Kina i oktober 2020 kommer överens om bindande mål för att hejda minskningen av den biologiska mångfalden. Konferensen sammanför parterna till 1993 års FN-konvention om biologisk mångfald, för att avgöra strategin efter år 2020. Parlamentet vill att EU tar en ledande roll, genom att trygga att 30 procent av EU:s territorium består av naturliga ytor år 2030, samt att hänsyn tas till den biologiska mångfalden inom alla EU:s politikområden.
Vad är biologisk mångfald?
Biologisk mångfald är traditionellt definierat som variationen av liv i alla dess former på jorden. Det inbegriper antalet arter, deras genetiska variation och interaktionen av dessa livsformer inom komplexa ekosystem.
I en FN-rapport som publicerades 2019 varnade forskare för att 1 miljon av totalt beräknade 8 miljoner arter hotas av utrotning, många inom några årtionden. Vissa forskare menar till och med att vi befinner oss mitt i en sjätte massutrotning i jordens historia. Tidigare kända massutrotningar tog kol på mellan 60 och 95 procent av alla arter. Det tar miljontals år för ekosystemen att repa sig efter en sådan händelse.
Varför är biologisk mångfald viktigt?
Hälsosamma ekosystem bidrar med mycket av det som vi tar för givet. Växter konverterar energi från sol och gör det tillgängligt för andra livsformer. Bakterier och andra levande organismer bryter ner organisk materia till näringsämnen som ger växter hälsosam jord att växa i. Pollinerare är nödvändiga för växters reproduktion, vilket tryggar vår livsmedelsproduktion. Växter och hav fungerar som stora koldioxidsänkor. Vattnets cykel är i högsta grad beroende av levande organismer.
I korthet, biologisk mångfald ger oss ren luft, färskt vatten, kvalitativa jordar och grödors pollinering. Det hjälper oss att bekämpa och anpassa os till klimatförändringar, och minska påverkan av naturfaror.
Eftersom levande organismer interagerar i dynamiska ekosystem kan det få långgående konsekvenser på livsmedelskedjan om en art försvinner. Det är omöjligt att veta exakt vilka konsekvenser en massutrotning skulle få för människor, men vi vet att för närvarande är det naturens mångfald som låter oss frodas.De främsta skälen till minskad biologisk mångfald
- Förändrad markanvändning (till exempel avskogning, ensidig odling, urbanisering)
- Direkt exploatering, såsom jakt eller utfiskning
- Klimatförändringar
- Nedsmutsning
- Invasiva arter
Vilka åtgärder föreslår parlamentet?
Ledamöterna kräver juridiskt bindande mål både lokalt och globalt, för att öka ambitionerna avseende att bevara och återställa den biologiska mångfalden. Naturliga ytor ska utgöra 30 procent av EU:s territorium år 2030 och att degraderade ekosystem återställas. För att trygga tillräcklig finansiering föreslår parlamentet att 10 procent av EU:s nästa långtidsbudget avsätts till bevarande av biologisk mångfald.
