EU-miljoner till lundabiologers feromonfabrik

Ett samarbetsprojekt mellan fem europeiska universitet och fyra företag, varav ett i USA, siktar på att massproducera insektsferomoner på biologisk väg. Målet är att billiga och miljövänliga feromoner ska ersätta giftiga bekämpningsmedel i kampen mot skadeinsekter inom jord- och skogsbruk. Christer Löfstedt vid biologiska institutionen i Lund får nu över tolv miljoner kronor i projektanslag.

Projektet, döpt till OLEFINE, kan ändra marknadsförutsättningarna för feromonbaserad bekämpning av skadeinsekter. Produktionskostnaderna beräknas bli mycket lägre än dagens kostnader för syntes med konventionella kemiska metoder och leda till nya arbetstillfällen inom biotekniksektorn i Europa.

Christer Löfstedt, professor vid biologiska institutionen, Lunds universitet, är en av forskningsledarna. Nu får han över tolv miljoner kronor i anslag från EU:s forskningsprogram Horizon 2020. Pengarna är en del av projektets totala Horizon-anslag på 5,4 miljoner euro, drygt 50 miljoner kronor.

I dagsläget är feromoner (doftämnen) dyra att producera och använda. Därför används de mest i särskilt värdefulla grödor, exempelvis på vingårdar och i fruktodlingar. Biologisk produktion i stor skala ska göra dem betydligt billigare. På så vis räknar forskarna och de inblandade företagen med att feromoner kommer att användas i stor skala även i olika basgrödor.

– Man kan säga att vi vill bygga ett ”feromonbryggeri” där vi med hjälp av genmodifierad jäst producerar insektsferomoner i kommersiell skala. Jämfört med konventionell kemisk syntes är det här inte bara ett billigare produktionssätt utan också mer miljövänligt. Det handlar om så kallad grön kemi, säger Christer Löfstedt.

I nästan 30 år har han och hans kollegor vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund studerat fjärilshonors feromonproduktion. De har kartlagt produktionen och identifierat de gener som kodar för specifika enzymer. Nu har de kommit så långt att det är dags att sätta in generna i jäst och låta dessa jästfabriker producera feromonerna på biologisk väg.

– Det här är ett bra exempel på nyfikenhetsdriven grundforskning som leder fram till praktiska tillämpningar, säger Christer Löfstedt.

En övergång från gammaldags bekämpningsmedel till användande av feromoner innebär ett teknikskifte i arbetet med att kontrollera och bekämpa skadeinsekter i jordbruk och skogsbruk. Feromonerna är selektiva och dödar inte nyttiga insekter. De ger heller inte upphov till resistens. De kan användas i övervakningssyfte som bete i feromonfällor. De kan också användas för massfångst och för att störa skadeinsekters parningskommunikation.

Starten för OLEFINE är 1 januari 2018. Projektet ska pågå i fyra år. Den totala budgeten för projektet är 7,6 miljoner euro.

Förutom OLEFINE-projektet arbetar Christer Löfstedts feromongrupp även med ett annat spår för att framställa feromoner på biologisk väg. Projektet Oil Crops for the Future (Framtidens oljeväxter) stöds av Strategiska Stiftelsen (SSF) och är ett samarbete med forskare vid SLU i Alnarp.

– Det handlar om att använda genmodifierade oljeväxter för att producera särskilda fettsyror som sedan enkelt kan omvandlas till aktiva feromoner, berättar han.

- Annons -

Nyheter

-Annons-