”Det viktigaste nu är att rädda arbetsplatserna”

Image by Gerd Altmann from Pixabay

Inom många branscher har efterfrågan störtdykt till följd av det nya coronaviruset. Nu måste riktade insatser göras för att rädda de krisande företagen, så att det finns arbeten att gå tillbaka till när pandemin är över. Det menar nationalekonomen Nils Gottfries.

Det är svårt att hitta ekonomiska kriser som är jämförbara med den vi nu upplever. Nils Gottfries, som är professor emeritus i nationalekonomi vid Uppsala universitet, drar paralleller till den globala finanskrisen 2008-2009.

Nils Gottfries, professor emeritus i nationalekonomi.

– Under finanskrisen var det företag inom tillverkningsindustrin som drabbades mest. BNP gick ned med fem procent och företag inom tillverkningsindustrin kunde se nedgångar på 30 procent i efterfrågan, säger han.

Den här gången slår krisen hårdare mot företag i vitt skilda branscher: alltifrån restauranger, researrangörer och teatrar till underleverantörer till fordonsindustrin.

– Det som jag ser som det stora ekonomiska problemet, är risken för att vi förlorar ett stort antal företag, små och stora, som är viktiga för vårt välstånd. Därför är det ännu viktigare att rädda företagen än att hålla uppe enskilda individers inkomster, säger Nils Gottfries som annars befarar att arbetslösheten kan skjuta i höjden.

Förlorat alla intäkter

– Om ett antal företag slås ut så försvinner arbetsplatserna. Det tar tid att bygga upp nya företag och för dem att anställa folk. Det tar flera år. Under den tiden kommer vi att ha hög arbetslöshet. Så vi måste rädda arbetsplatserna, säger han.

Många företag har förlorat i stort sett alla sina intäkter på mycket kort tid. Regeringen har gjort flera insatser för underlätta för dem. Nils Gottfries lovordar särskilt korttidspermitteringar.

– Korttidspermitteringar tycker jag är en väldigt bra åtgärd. Det hjälper de företag som drabbats hårt genom att lyfta av dem hälften av lönekostnaden direkt. Om en anställd går ner 60 procent i tid så halveras lönekostnaden för företaget. De är en välriktad åtgärd som siktar in sig på de företag som riskerar att gå i konkurs, säger Nils Gottfries.

Nu skulle han vilja se mer av den sortens satsningar.

Gå ner i lön

– De föreslagna korttidspermitteringarna räcker inte. Om företaget helt saknar intäkter behöver det permittera 100 procent. Har man inga som helst intäkter räcker det inte att lönekostnaderna minskar med 50 procent. Det är fortfarande för mycket, menar Nils Gottfries.

En del företag har tillfälligt låtit sin personal gå ner i lön. För företag som hotas av konkurs kan det vara en del av lösningen, tycker Nils Gottfries.

– Jag tror att man måste ställa in sig på att de anställda måste ta en del av kostnaderna när det sker sådana här permitteringar. Då måste anställda acceptera en tillfällig inkomstsänkning, säger han.

Däremot lyfter han ett varningens finger för ett allmänt stopp för löneökningar eller allmänna lönesänkningar. Det är något han tycker arbetsmarknadens parter ska ha i åtanke när de återupptar den uppskjutna avtalsrörelsen.

Risk för deflation

– Det är inte bra för då kommer både lönerna och priserna att öka alltför långsamt. Då hamnar vi i deflation. Eftersom riksbanken redan har nollränta så kan de inte sänka sin ränta mycket mer och då ökar realräntan, det vill säga räntan minus inflationen. Högre reala finansieringskostnader är inte bra för företagen, säger Nils Gottfries.

Stängda gränser är något han inte heller vill se.

– Över tid är det väldigt skadligt med stängda gränser därför att ekonomierna är så sammankopplade. Vi behöver inte bara förflytta varor, även folk som konsulter och experter behöver kunna röra sig för att få produktionen att fungera. Stängda gränser är väldigt kostsamt, säger Nils Gottfries.

Helikopterpengar

Ute i världen finns många exempel på insatser som gjorts för att stötta de blödande ekonomierna. I Hongkong och USA har pengar delats ut till vuxna medborgare, så kallade ”helikopterpengar”.

– Jag är väldigt negativ till allmänt utspridande av pengar som ”helikopterpengar”. Det är helt poänglöst och inte riktat till de företag som är i desperat behov av kapital för att överleva, säger han.

Hur snabbt ekonomin kommer att återhämta sig efter krisen beror enligt Nils Gottfries på hur väl företagen tagit sig igenom den.

– När väl smittan är borta kommer återhämtningen att gå snabbt, men risken är att vi förlorat en del väldigt värdefulla företag och det kommer att sänka sysselsättningen och inkomsterna tills vi får igen nya företag. Det är alla dessa små och stora företag med unika kompetenser som är grunden för vårt välstånd, säger han.

Åsa Malmberg. Källa: Uppsala universitet

Annons