Det borde göras fler satsningar på spetsutbildningar

BIld av ThePixelman från Pixabay

I Sverige finns ett fåtal grundskolor och gymnasium som erbjuder elever chansen att fördjupa sig i ett ämne och läsa det ämnet på en mer avancerad nivå. Sådana utbildningar förändrar den deltagande elevens personlighet och erbjuder framtida möjligheter för Sveriges arbetsmarknad att ha flera högt kompetenta personer inom viktiga områden.

Idag finns det ett fåtal spetsutbildningar i Sverige som gör det möjligt för elever i grundskolan och gymnasiet att läsa ett ämne på en mer avancerad nivå. Detta handlar huvudsakligen om att stimulera elevens fallenhet för och nyfikenhet inom ett visst område. Spetsutbildningar kan som sagt erbjudas både på gymnasienivå, där eleven får möjlighet att ta del av högskolekurser, och grundskolenivå, där eleven får ta del av gymnasiekurser. Dessa spetsutbildningar erbjuds inom naturvetenkap och matematik, företag och ekonomi, samhällsvetenskap och historia, språk och estetiska specialiseringar som dans, teater och musik. Genom att satsa mer på kurser som tillåter eleven att utvecklas inom ämnet som eleven själv väljer, kan man få flera specialiserade fördjupningar. Detta innebär fler personer som kommer att vara insatta i det de gör, och att när de läser på högskolan eller gymnasiet senare så kommer den allmänna kunskapsnivån att behöva höjas, och kvalitén på utbildningen ökar på det sättet.

Det diskuteras och debatteras mycket om satsningar på utbildningen i Sverige och på olika sätt som utbildningskvalitén kan förbättras, men ett perspektiv som glöms bort verkar vara att elever kan bli mer studiemotiverade om de får fördjupa sig inom något som de är passionerade av att göra. Den ökade motivationen kan i sin tur leda till att skolan ses som en spännande utmaning, och detta kan medföra att studieresultaten i genomsnitt blir höga. Dessutom måste gymnasium och högskolor anpassa sig efter dessa spetsutbildningar, vilket då kan leda till ett mer individanpassat program. Detta hade exempelvis inneburit en större valfrihet för individen, och färre hade behövt läsa just naturvetenskapsprogrammet på grund av dess breda omfattning av kurser. En mer individanpassad utbildning hade då fått följden av att man går mer efter intresse och talang än att börja på en specifik linje bara för att man är övertygad om vad man vill göra när man bara är sexton år gammal.

Fler spetsutbildningar leder också till en ökad och varierad kompetens inom många specifika områden. Detta kan gynna arbetsmarknaden senare, för att om fler spetsutbildningar påbörjas, kommer fler ha en högre kompetens inom ett visst område. Detta kan utnyttjas för att företag och statliga institutioner ska kunna anställa flera som passar arbetsområdet senare i framtiden.

När fler utbildningar specialiseras på detta sätt kan konsekvenserna bli att gymnasium- och högskoleprogram blir någorlunda mer profilerade eller individanpassade, vilket ökar sannolikheten för att individen som söker sig till en utbildning hittar rätt. Detta innebär att det blir en mindre stresskälla för samma person senare i framtiden, eftersom hen slipper komplettera sina betyg på Komvux senare samtidigt som hen behöver försörja sig själv. Färre skattepengar behöver gå till Komvux om färre beslutar sig för att komplettera sina betyg och börja om från början.

Avslutningsvis kan man säga att ett ökat antal spetsutbildningar, både på grundskole- och gymnasienivå hade medfört en uppgång i ekonomin på grund av en mer lättillgängligarbetsmarknad för de unga. Det hade också haft en mer positiv inverkan på elevernas karaktär, eftersom de hade sett skolan mer positivt om de hade fått utmaningar inom ett område som de redan tycker om, och på så vis motverkat känslor som skoltrötthet osv. Spetsutbildningar är ett sätt att forma individer samtidigt som man skapar människor för en arbetsmarknad i behov.

A.M. – Info Express
hello@infoexpress.se

Annons