Coronakrisens påverkan på vårt framtida resande

Flyget har de senaste åren varit i centrum för en het debatt kring klimatet och individens roll i klimatomställningen. 2018 tog sig ordet ”flygskam” in i Svenska akademins ordlista, och blev ett omdiskuterat ämne – samtidigt fortsatte vårt flygande nästan som vanligt. Idag, två år senare, har en global pandemi gjort att våra resmönster, liksom allt annat i världen, skakats om ordentligt. Kanske kan coronakrisen vara början på ett nytt kulturellt skifte kring hur vi beter oss och tänker kring vårt resande?

Doktoranden Sara Ullström som studerar hur uppfattningar och idéer kring flygresande förändrats i och med de senaste årens flygdebatt reflekterar kring klimatkrisens respektive coronakrisens påverkan på vårt framtida beteende och resande.

Hur har vårt resande förändrats de senaste åren?

De senaste årtiondena har flygresandet ökat drastiskt, och gått från att vara en lyx till att bli en norm för många. Den senaste tidens klimatdebatt har dock bidragit till att denna norm sakta men säkert börjat utmanas.  Det är svårt att säga exakt hur debatten kring flyget påverkat våra beteenden hittills, men vi vet att flygresandet minskade något i Sverige under förra året, ungefär med 2 procent för utrikesresor och 9 procent för inrikesresor. Samtidigt gick tågresandet inom landet upp med 11 procent och intresset för att semestra med tåg har ökat explosionsartat.

Varför har vi haft så svårt att förändra vårt beteende när det gäller flyget?

Att resa och flyga har på många sätt varit kopplat till livskvalité och status. I dagens samhälle vill vi vara beresta och världsvana, det uppfattas därför som en stor uppoffring att sluta flyga. Jag tror också att det tidigare funnits en ganska liten medvetenhet kring flygets klimatpåverkan,  något som förändrats med de senaste årens flygdebatt.

Vad har individen för roll i klimatomställningen?

För att vi ska klara klimatmålen måste de personliga utsläppen minska, beteendeförändringar är därför en viktig del av klimatomställningen. För de människor som flyger utgör flygresor en stor del av de individuella utsläppen, på individnivå är minskning av flygresor därför ett väldigt effektfullt  sätt att minska sin klimatpåverkan. Många tror att det framför allt är tjänsteresorna som vi behöver dra ner på, men i Sverige orsakas hela 80% av våra flygutsläpp av privatresor.

Som individer kan vi göra stor skillnad, framför allt om vi agerar tillsammans för att påverka normer och strukturer.  Vårt eget beteende har stor betydelse för hur andra agerar. Forskning visar på att det räcker att en minoritet antar ett nytt beteende för att det ska bildas en så kallad tipping point.

Med det sagt vill jag även tillägga att jag givetvis inte tycker att allt ansvar ligger på individen. Politiker och beslutsfattare har stort ansvar i att minska flygets klimatpåverkan, exempelvis genom att införa skatter och avskaffa flygsubventioner, men även skapa bättre förutsättningar för alternativa transportsätt. Högre krav måste också ställas på flygbranschen vad gäller klimatarbete.  

Hur tror du coronakrisen kommer påverka vårt resande och flygande framöver?

Vi tvingas nu till dramatiska beteendeförändringar vad gäller resande, vilket innebär att vi också skapar nya vanor. Resande är väldigt vanebetingat och jag tror att detta skulle kunna leda till långsiktiga och bestående kulturella förändringar. Mycket handlar om att inse att det finns andra sätt att resa och mötas på. Vi ser nu att företag och organisationer snabbt ställer om till digitala möten, jag tror att det finns en god chans att den omställningen i alla fall delvis blir bestående. Även semesterresandet kan komma att förändras långsiktigt. Jag tror att coronakrisen får oss att fundera över vad som är viktigt och vad vi värderar, kanske upptäcker vi nya värden på nära håll. Behöver vi verkligen göra den där långresan till solen för att må bra, eller finns det andra platser i hemtrakten som kan ge oss något minst lika värdefullt?

Hur coronakrisen påverkar vårt resande på lång sikt beror också mycket på vad som händer med flygbranschen. Konkurrensen mellan flygbolag är stenhård idag med väldigt pressade priser, om flygbolag går i konkurs och prisläget förändras kommer det också påverka resandet. I dagsläget reflekteras inte flygets miljökostnader i biljettpriset vilket är problematiskt.

Varför har vi inte lyckats genomföra liknande beteendeförändringar för att adressera klimatkrisen?

På ett sätt har vi inte så mycket val nu, i alla fall inte när det gäller resande eftersom att flera länder infört restriktioner som helt enkelt förhindrar resor. Men det är intressant att vi nu accepterar förändringar som tidigare ansetts svåra eller till och med ogenomförbara. Jag tror att det handlar mycket om att coronakrisen kommer så nära inpå allas vardag. Vi blir plötsligt sårbara och hotet blir akut. Även om klimatkrisen också är akut har reaktionerna och åtgärderna hittills inte reflekterat det. Nu plötsligt genomförs en rad dramatiska åtgärder som för bara någon månad sedan skulle ansetts omöjliga, vi har mycket att lära av det inför klimatomställningen.

Hur har coronaepidemin påverkat dig som forskare och ditt forskningsfält?

Coronautbrottet har gjort flygfrågan högaktuell. Min forskning handlar om hur flygresande framställs i den allmänna och politiska debatten, samt hur uppfattningar och idéer kring flygresande har förändrats under senaste åren. Men även fast jag fokuserar på flygresande i relation till klimatförändring tror jag att coronakrisen kommer ha stor inverkan på vår syn på flygresande under lång tid framöver. Det kommer bli intressant att studera hur det påverkar den redan pågående debatten kring flygets klimatpåverkan.

Källa: Lunds universitet

- Annons -

Nyheter

-Annons-