Är Sverige rustat för att klara tillsynen av radon på arbetsplatser?

Karl Nilsson, vd Radonova. Foto: Radonova

För att uppfylla EU:s nya Strålskyddsdirektiv trädde en ny strålskyddslag i kraft den 1 juni. Den innebär bland annat nya krav på arbetsgivare med arbetsplatser där radonhalten överstiger 200 Bq/m3. Om referensvärdet trots åtgärder överskrids ska arbetsgivaren göra en anmälan till Strålsäkerhetsmyndigheten. De kan i sin tur kräva att arbetsgivaren tar till ytterligare åtgärder för att minska arbetstagarnas exponering för radon. Arbetsgivarnas anmälningsplikt börjar gälla den 29 januari 2019.

I EU:s direktiv påpekas att radonexponering inte bara är ett problem för bostäder utan också arbetsplatser. För första gången tas därför frågan om exponering och mätning av radon på både arbetsplatser och bostäder med i den svenska strålskyddslagen. I Sverige är det Arbetsmiljöverket som har det generella tillsynsansvaret för att arbetsplatser genomför radonmätningar.

Arbetsplatser mäts inte trots att gränsvärde redan finns
Att mäta radon på arbetsplatsen är egentligen ingenting nytt. Redan innan den nya strålskyddslagen infördes ställde Arbetsmiljöverket krav på att det hygieniska gränsvärdet för radon (0,36 MBqh/m3) inte får överskridas. Detta enligt verkets föreskrifter AFS 2015:7.

Trots detta görs det knappt några mätningar av radon på arbetsplatser i dag. Förhållandet blir särskilt tydligt om man ställer det i relation till antalet mätningar som görs i bostäder. Detta framgår av statistik från Radonova Laboratories, företaget som i dag genomför majoriteten av radonmätningarna i Sverige. Under år 2017 genomfördes cirka 70 000 radonmätningar i svenska bostäder. Samtidigt genomfördes endast cirka 3 000 radonmätningar på svenska arbetsplatser.

Sammantaget är det därför ganska uppenbart att Arbetsmiljöverket hittills inte har prioriterat tillsynen av radon. På Arbetsmiljöverkets hemsida framgår det heller inte hur man ska mäta radon på arbetsplatser. Detta trots att den nya Strålskyddslagen nu trätt i kraft.

Allvarliga konsekvenser om förhöjda radonhalter inte identifieras
Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att 500 personer varje år drabbas av lungcancer till följd av radon. Endast cirka 50 procent av de drabbade överlever ett (1) år. Det är därför av största vikt att identifiera arbetsplatser med referensvärden över 200 Bq/m3 så att åtgärder kan sättas in för att sänka radonhalten.

Situationen får ytterligare en dimension om man jämför med antalet människor som dödas i trafiken. För år 2017 var den siffran 254 personer, det vill säga ungefär lika många som varje år beräknas dö till följd av radonrelaterad lungcancer.

Mot den bakgrunden anser vi att det är hög tid för Arbetsmiljöverket att ta ett större och tydligare ansvar i radonfrågan. Det borde bland annat omfatta en väl genomarbetad plan för hur tillsynen av radon på svenska arbetsplatser ska fungera framöver. För att den nya strålskyddslagen ska efterlevas och bli en framgång krävs ett väl fungerande samspel mellan svenska arbetsgivare, Arbetsmiljöverket och Strålsäkerhetsmyndigheten.

Annons