Analys av statsvetare visar pÄ möjligheter till lyckad integration i politiken

Vad kan studier av den politiska integrationen av utrikes födda efter 90-talets flyktingvÄg sÀga om dagens situation och förutsÀttningarna för lyckad integration i Sverige? En analys av statsvetare vid Uppsala universitet och Linnéuniversitetet, byggd pÄ flera artiklar, tyder pÄ att utrikes födda med tiden kommer ikapp och blir lika politiskt kunniga och toleranta som inrikes födda.

Vad hÀnder nÀr ett land som Sverige, med ett sedan lÀnge etablerat demokratiskt styre, tar emot relativt mÄnga mÀnniskor frÄn lÀnder dÀr politisk aktivitet kan vara förenat med livsfara, allmÀnna val i praktiken frÀmst syftar till att legitimera den styrande regimen, och dÀr andra folkgrupper i landet ofta utmÄlas som ett hot mot den egna gruppens existens? Kommer de att kunna integreras politiskt i Sverige? Politisk integration, som Àr viktig för ett lands demokrati och stabilitet, kan sÀgas rÄda dÄ utrikes och inrikes födda Àr politiskt kunniga och politiskt toleranta i ungefÀr samma utstrÀckning.

– Vi ser att utrikes födda Ă€r mindre politiskt aktiva Ă€n de som Ă€r födda i Sverige, bĂ„de i val och i andra former av politiskt engagemang. NĂ€r allas stĂ„ndpunkter inte nĂ„r beslutsfattarna finns en risk för skeva politiska beslut och för att demokratin och det politiska systemet i sin helhet uppfattas som mindre legitimt. Detta i sin tur kan öka misstron mot politiska och andra samhĂ€lleliga institutioner, sĂ€ger Per Adman, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet, som genomfört studierna tillsammans med kollegan Per Strömblad vid LinnĂ©universitetet.

Skillnaderna Àr förklarligt nog Àr betydligt större för gruppen som kommit hit frÄn krigs- och konfliktdrabbade auktoritÀra stater, Àn för dem som kommer frÄn exempelvis Skandinavien. De bÀr ofta pÄ erfarenheter av som minskar deras tillit till politiska system och andra grupper. Den intressanta frÄgan Àr vad som hÀnder med Ären. Blir dessa personer mer politiskt aktiva och toleranta, i nivÄ med de som Àr födda i Sverige?

Studier av 1990-talets omfattande flyktingvÄg, som i hög grad prÀglades av flykten frÄn före detta Jugoslavien, kan ge nÄgra fingervisningar. Precis som under den senaste stora flyktingvÄgen anlÀnde mÀnniskor dÄ frÄn lÀnder med stora muslimska befolkningsgrupper. En annan likhet Àr tongÄngarna i debatten, och ifrÄgasÀttandet av om Sverige verkligen har kapacitet att ta emot och integrera alla flyktingar.

I en rad artiklar har statsvetarna analyserat utrikes och inrikes föddas politiska attityder och beteenden. Studierna bygger pÄ ett internationellt sett unikt omfattande enkÀtmaterial, dÀr utrikes födda var vÀl representerade jÀmfört med vanliga opinionsundersökningar.

Analyserna visar intressant nog att utrikes födda efter ett antal Ă„r kom ikapp de som fötts i Sverige, bĂ„de vad gĂ€ller tolerans och kunskaper om det svenska samhĂ€llet och politiken. För dem som arbetskraftsinvandrat frĂ„n ett annat vĂ€sterlĂ€ndskt land tycks denna process gĂ„ förhĂ„llandevis snabbt, medan mer tid krĂ€vdes för en person utan högre utbildning som flytt frĂ„n en auktoritĂ€r stat, i storleksordningen 20–30 Ă„r. Även i det senare fallet tycktes dock en utjĂ€mning till slut ske, som behövs för att kunna tala om politisk integration.

Vad Àr det dÄ som styr den politiska integrationen, och kan den snabbas pÄ? Studierna visar att viktiga nycklar var att komma ut i arbetslivet, vidareutbilda sig i Sverige, förbÀttra kunskaperna i det svenska sprÄket och delta aktivt i det svenska samhÀllet; dÄ följde förbÀttrade kunskaper om den svenska politiken och samhÀllet, bÀttre tillgÄng till gynnsamma sociala nÀtverk och miljöer, ökat politiskt deltagande, och en ökad respekt för andra gruppers politiska rÀttigheter. Kort uttryckt: politisk integration förutsÀtter social och ekonomisk integration.

– Resultaten Ă€r intressanta sett i ljuset av dagens situation och politiska debatt. Det finns pĂ„tagliga likheter med 1990-talet, som ofta tycks glömmas bort. Men Ă€ven skillnader. Ett exempel Ă€r den tilltagande boendesegregationen. En negativ inverkan av socialt och ekonomiskt utanförskap kan tĂ€nkas förstĂ€rkas om mĂ„nga socioekonomiskt utsatta mĂ€nniskor bor i samma omrĂ„de, sĂ€ger docent Per Strömblad, LinnĂ©universitetet.

– Mer detaljerad forskning behövs om hur integrationen skulle kunna snabbas pĂ„. StĂ€rkt social och ekonomisk integration, i kombination med mobiliserande satsningar för ökat politiskt deltagande, i synnerhet i utanförskapsomrĂ„den, kan vara en del av svaret, sĂ€ger Per Adman.

- Annons -

Nyheter

-Annons-