Allt fler obetalda räkningar skickas till Kronofogden

Kuvert från Kronofogden. Fotograf: Kronofogden

Antalet obetalda räkningar som skickas vidare till Kronofogden ökade markant första halvåret 2018. Landsting står för den största delen av ökningen, en knapp tredjedel. Även näthandeln sticker ut i statistiken.

Ökning med cirka 13 procent

Fram till den sista juni i år fick Kronofogden in omkring 587 000 krav på obetalda skulder. Det motsvarar en ökning med 12,7 procent jämfört med första halvåret 2017. Knappt 273 000 personer hade inte betalat sina räkningar i tid, vilket är en ökning med 10,2 procent.

Antalet ärenden ökar i alla åldersgrupper och bland både kvinnor och män. De största procentuella ökningarna finns bland unga vuxna (18-25 år), yngre medelålders (26-34 år) samt pensionärer (65- år). Den minsta ökningen finns i gruppen 45-54 år.

Landsting står för största delen av ökningen

Landstingen har mer än fördubblat sina krav och står för cirka 28 procent av den totala ökningen. Tillsammans har de lämnat in knappt 35 000 ärenden första halvåret 2018, jämfört med cirka 15 000 under samma period i fjol. Många av de personer som inte har betalat sina vårdavgifter till landstingen har redan ekonomiska problem. Ett slumpvist urval på 8 000 personer visar att cirka 65 procent fanns i Kronofogdens register före den 1 januari 2018.

När en skuld skickas vidare till Kronofogden läggs olika avgifter på skulden (380 kronor i ombudsarvode, i de flesta fall 180 kronor i inkassokostnad samt 300 kronor i ansökningsavgift till Kronofogden). Det betyder att skulden ökar med 860 kronor för den som inte har betalt räkningen i tid.

– Det bästa för alla parter är om betalningen kan lösas i tid utan vår inblandning. Vi för gärna en dialog med landstingen och delar med oss av våra erfarenheter. Det är olyckligt om redan skuldsatta drabbas av onödiga tilläggskostnader, säger Andrea Gleerup, enhetschef på Kronofogden.

Fler krav kopplade till handel på nätet

De senaste åren har Kronofogden sett en ökning av antalet krav kopplade till handel på nätet, inte minst bland unga. Ett förändrat konsumtionsmönster där fler handlar online, kombinerat med enkelheten att betala på faktura, driver på utvecklingen.

– Rent krasst är fakturaköp att betrakta som en kredit, vilket kan inbjuda till köp som man egentligen inte har råd med, säger Andrea Gleerup. Ofta erbjuds olika typer av avbetalningsplaner, som av köparen kan uppfattas som förmånliga, men som i slutändan gör att köpen blir betydligt dyrare än vad man trodde från början.

Fakta om betalningsföreläggande

När någon vänder sig till Kronofogden för att få hjälp med att få betalt, är gången densamma oavsett hur stor eller liten skulden är. Den som vill få betalt börjar med att lämna in en ansökan om ett betalningsföreläggande till oss för att få skulden fastställd.

Vi skickar då ett brev, ett föreläggande, till den som kravet riktas mot. Brevet innehåller ett delgivningskvitto som ska skrivas på och skickas tillbaka. Får vi inte svar på brevet söker vi upp personen eller företaget. Det gör vi för att den som har fått ett krav riktat mot sig ska få reda på det och ha en möjlighet att agera.

Om mottagaren inte bestrider skulden fattar vi ett beslut: ett utslag om betalningsföreläggande. Det utslaget kan den som vill få tillbaka sina pengar sedan använda för att gå vidare och begära utmätning. Om de inblandade inte är överens om skulden fattar vi inget beslut. Den sökande kan då vända sig till domstol för att avgöra tvisten.

För skulder till staten, till exempel tv-avgifter eller studielån, gäller andra regler. Då behövs inget utslag från oss, eftersom sådana skulder inte behöver godkännas av den som ska betala. De lämnas därför direkt till oss för utmätning.

Annons