Ta reda på hur Europa vill finansiera projekt för att tackla klimatförändringarna och stödja de regioner som drabbas hårdast av en övergång till en grön ekonomi.
Bara en dryg månad efter tillkännagivandet av en “Europeisk grön giv” har Europeiska kommissionen nu presenterat ett detaljerat förslag för hur det ska finansieras. Investeringsplanen för den europeiska gröna given ska locka åtminstone 1 biljon euro i offentliga och privata investeringar under det kommande decenniet. Tisdagen den 14 januari diskuterade ledamöterna den föreslagna investeringsplanen.
Varför är den viktig?
För att lyckas ställa om EU till en klimatneutral ekonomi till år 2050 kommer enorma investeringar i teknik för ren energi att krävas. Bara för att nå minskningsmålet på 40 procent till år 2030 skulle, enligt EU-kommissionens beräkningar, kräva investeringar på 260 miljarder euro årligen.
Läs mer om EU:s svar på klimatförändringarna
Var pengarna kommer ifrån
Ungefär hälften av pengarna bör komma från EU:s budget genomolika program som bidrar till klimat- och miljöprojekt, exempelvis genom jordbruksstöd, Regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden, Horisont Europa (för forskning och innovation) och LIFE-programmet.
Detta å andra sidan skulle locka ytterligare 114 miljarder euro i medfinansiering från medlemsländerna. Genom InvestEU och innovations- och moderniseringsfonder inom systemet för handel med utsläppsrätter (ETS) beräknas mobilisera ytterligare ungefär 300 miljarder euro i offentliga och privata investeringar. Den nya ”mekanismen för rättvis omställning” (Just Transition Mechanism) förväntas attrahera ytterligare 100 miljarder euro. Mekanismen ska hjälpa de regioner som drabbas mest negativt av en grön omställning, t.ex. regioner med stort kolberoende.
Mekanismen för rättvis omställning
Mekanismen kommer att baseras på tre pelare: Fonden för rättvis omställning med 7,5 miljarder euro i ny finansiering, finansieringsprogrammet InvestEU samt lån från Europeiska Investeringsbanken, understödda via EU-budgeten. Totalt beräknas dessa instrument mobilisera runt 100 miljarder euro i offentliga och privata investeringar. Pengarna kan användas för kompetensutveckling av arbetstagare, stöd till företag att skapa nya sysselsättningstillfällen, samt investeringar i ren energi och isolering av hem.
Fondens investeringar ska särskilt hjälpa de regioner som är beroende av fossila bränslen, såsom kol, vilket fortfarande bidrar med en fjärdedel av EU:s energiproduktion. Kolsektorn inom EU sysselsätter 238 000 människor i direkt kopplad verksamhet, såsom i kolutvinning och i kraftverk, i över 100 europeiska regioner, från Polen till Spanien. År 2015 fanns 128 kolgruvor i 12 medlemsländer och 207 kolkraftverk i 21 medlemsländer.
Frans Timmermans är vice-ordförande i EU-kommissionen och har ansvar för den Europeiska gröna given. På tisdagen presenterade han förslaget för ledamöterna.
– Det är budskap till kolarbetare i Asturien, västra Makedonien eller i Silesien, till torvodlare på det irländska inlandet, till baltiska regioner beroende av oljeskiffer och många andra. Vi vet att er väg mot klimatneutralitet är brantare, och vi vet att möjligheten till en annan framtid – en renare framtid – i allmänhet är välkommen men vägen dit tycks skrämmande. Den nya mekanismen för rättvis omställning med minst 100 miljarder euro är ett löfte att EU är med er i den här omställningen, sade han.
Så tyckte ledamöterna
Siegfried Mureșan (EPP, Rumänien) krävde garantier för tillräckliga resurser för att lindre effekterna av omställningen.
– Det får inte heller påverka redan existerande finansiering – varken sammanhållning eller jordbruk eller forskning och innovation. Detta är en ytterligare prioritering som bör finansieras därutöver, sade han.
Den spanske socialdemokraten Iratxe García Pérez sade att hon vill att minst 30 procent av EU:s nästa långtidsbudget ska avsättas till att tackla klimatförändringar.
– Vi måste titta på behovet av finansiering som behövs för att understödja denna sociala och ekologiska transformation, sade hon.
– Jag uppmanar medlemsländerna att använda verktygen och fokusera sina investeringar på Europas viktigaste resurs – medborgarna, sade Dragoș Pîslaru (Renew, Rumänien).
– Vi kan stödja förslaget om det står för en tydlig och rättvis omställning med konkreta utfasningsplaner för alla kolregioner, sade Niklas Nienaß (Gröna/EFA, Tyskland).
Enligt Gianantonio Da Re (ID, Italien) är det otydligt var pengarna ska tas ifrån.
– Kriterier för mottagare och hur fonderna ska fördelas måste också lösas, sade han.
Även ordförande i budgetutskottet Johan Van Overtveldt (ECR, Belgien) påpekade att det saknades tydlighet kring varifrån en del av pengarna ska plockas.
– Vi är för kretsloppssamhället men mot att ‘återvinna finansiering och pengar’.Vi stödjer inte finansiella äventyr, sade han.
Younous Omarjee (GUE, Frankrike) är ordförande i utskottet för regional utveckling.
– Vi måste minska sociala kostnader och stödja regioner i denna rättvisa omställning, sade han.
Du kan se hela debatten här.
Kommissionens förslag ska nu behandlas i de relevanta utskotten där ledamöterna kommer att diskutera det djupare och lämna förslag på förbättringar. Därefter kan förhandlingar om den slutliga texten inledas tillsammans med rådet.
