Forskare vid Lunds universitet har i samarbete med kollegor från Amsterdams universitet undersökt hur 18 års torka påverkar de miljarder livsviktiga bakterier som lever i marken under våra fötter. Resultatet visar att den typen av extremväder har betydelse för framtida klimatförändringar.
Enligt studien har mikroorganismer som utsatts för långvarig torka lättare än andra mikrober att återhämta sig när fuktigheten i marken ökar igen.
– Våra resultat visar att det historiska klimatet är betydelsefullt för hur pass mycket de här mikroorganismerna bidrar till klimatförändringar i framtiden. Bakterier som kunnat anpassa sig till torka bidrar mindre till utsläpp av koldioxid, säger Lettice Hicks, biolog vid Naturvetenskapliga fakulteten i Lund.
I den nyligen publicerade studien har hon och hennes kollegor undersökt jord som på experimentell väg utsatts för långvarig torka. I det här fallet 18 års sommartorka. Målet har varit att studera hur mikroorganismerna klarar sig och hur de återhämtar sig från torkan.
När marken är fuktig arbetar bakterierna med att bryta ner organiskt material. Nedbrytningen innebär att nödvändig näring tillförs jorden samtidigt som en del kol binds i marken och en annan del släpps ut i luften som koldioxid. Vid torka däremot slutar bakterierna att växa och fyller inte längre sin viktiga uppgift i ekosystemet. När regn väl faller och jorden återfår sin fuktighet börjar bakterierna att arbeta på nytt. Följden blir ett omedelbart ökat utsläpp av koldioxid i luften, men eftersom bakterierna återhämtar sig mycket fort minskar andelen kol som lämnar marken som koldioxid.
– Kolbalansen påverkas eftersom bakteriernas tillväxt binder kol i marken. Den del kol som släpps ut i atmosfären minskar alltså, säger Lettice Hicks.
Resultaten publicerades nyligen i en artikel i tidskriften Global Change Biology.
