Under 2023 tvingades Malmö stad att med kort varsel hantera avvecklingen av två fristående gymnasieskolor som efter omfattande kritik från Skolinspektionen fått sina tillstånd återkallade.
Den 3 juli 2023 återkallades tillståndet för el- och energiprogrammet på Thoren Innovation School Malmö, vilket påverkade 40 elever som var folkbokförda i Malmö. Ägarna valde sedan att lägga ner hela skolan. Den 14 december 2023 återkallade Skolinspektionen tillståndet för TAU Hantverksskola Gymnasium, vilket ställde 85 Malmöelever utan skolplats över jullovet.
Som hemkommun har Malmö stad ett ansvar för att alla unga Malmöbor ska ha en skolplats. Det kräver en kontinuerlig beredskap i verksamheten – en beredskap som kostar.
Att ta över elever när en fristående skola lägger ner är en komplex process, oavsett om det beror på bristande lönsamhet eller återkallat tillstånd. Initialt behövs resurser för att kartlägga de nya elevernas förutsättningar och behov. Framför allt behövs resurser för studie-och yrkesvägledare, lärare och elevhälsopersonal. Beroende på program krävs investeringar i lokaler och utrustning.
Vid dagens sammanträde (den 23 maj 2024 n.r.) beslutade därför gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden att omfördela 3 miljoner kronor till en central reserv för att säkerställa att nämnden har möjligheter att hantera framtida friskolenedläggningar. Omfördelningen av resurser sker inom ramen för nämndens befintliga budget.
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har även låtit utreda förutsättningarna för att återkräva utbetald skolpeng till enskilda huvudmän i de fall dessa, som i fallen med Thoren Innovation School och TAU Hantverksskola Gymnasium, inte gett eleverna den utbildning de har rätt till. Nämndens utredning visar att denna möjlighet saknas idag. En pågående statlig utredning tittar på frågan om återkrav, men det är oklart om utredningens direktiv även omfattar den typen av nedläggningar som drabbat Malmö.
– Eleverna på de nedstängda skolorna kan inte få sin gymnasietid tillbaka. Men om Malmö stad kunnat kräva tillbaka den skolpeng vi tvingats betala ut, så hade resurserna istället kunnat användas för att en gång för alla ge eleverna den utbildning de har rätt till, säger Juan-Tadeo Espitia (S), ordförande i gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden.
– Det är avgörande att vi har en flexibel och effektiv beredskap för att snabbt kunna agera när en skola tvingas stänga. Vi måste prioritera elevernas rätt till en god utbildning och se till att de inte drabbas av brister i systemet. Genom att säkerställa att resurserna används på bästa sätt kan vi ge eleverna den frihet och de möjligheter de förtjänar, säger Narcis Spahovic (L), vice ordförande i gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden.
– Det är glädjande att Malmö stad snabbt har kunnat erbjuda de drabbade eleverna plats i kommunens gymnasieskolor, och dessutom kunnat stötta dem för att ta igen luckor i utbildningen. Detta har dock kostat kommunen ett antal miljoner, pengar som borde ha fått gå till annat. För en stor kommun som Malmö är detta både olyckligt och onödigt, men hanterbart. För andra, mindre kommuner innebär det en betydligt större börda. Det finns mycket goda skäl att skärpa reglerna från statligt håll, säger Klara Holm (MP), ledamot i gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden.
Källa: Malmö stad
