Fusk med livsmedel kan ta sig många olika uttryck och kan förekomma i alla delar av livsmedelskedjan. Uppemot 3 procent (motsvarande upp till 9 miljarder kronor per år) av försäljningen av livsmedel i Sverige kan vara förenat med fusk. Det visar en ny kartläggning från Livsmedelsverket.
Ett av Livsmedelsverkets övergripande mål är att motverka livsmedelsfusk på den svenska marknaden. För att kartlägga hur livsmedelsfusk kan se ut och hur stort problemet är har Livsmedelsverket studerat de underlag som finns. Kartläggningen presenteras vid årets vintermöte med livsmedelsbranschen, som i år har tema Tillsammans mot livsmedelsbedrägerier.
– Det är viktigt att komma ihåg att de allra flesta företag inte fuskar. De kan istället själva, och även konsumenter i slutändan, drabbas på olika sätt av fusket. Genom den här kartläggningen hoppas vi att fler företag får en ökad insikt om problemet och vill samarbeta kring frågan, säger Jan Sjögren avdelningschef på Livsmedelsverket.
Livsmedelsfusk visar sig i olika skepnad
Kartläggningen visar att livsmedelsfusk återfinns i en mängd olika former; en dyr ingrediens byts ut mot en billig, eller att kött säljs som ”svenskt” men företaget kan vid spårbarhetskontroll inte visa att köttet är svenskt, är några exempel.
Det kan också handla om avsiktlig felmärkning, ompaketering och otillåten import. Att företag låter bli att registrera verksamheten i syfte att undvika kontroll kan också vara en form av fusk.
– Vår erfarenhet är att ju mer fusk vi letar efter desto mer hittar vi, oavsett område. Därför kan vi inte utgå ifrån att det bara rör sig om vissa delar av livsmedelskedjan, eller att enbart vissa produktgrupper är drabbade, säger Jan Sjögren.
Svårt att uppskatta värdet av livsmedelsfusk
Eftersom livsmedelsfusk av naturliga skäl sker dolt är det svårt att uppskatta de finansiella förlusterna av livsmedelsfusket i Sverige. Men med hjälp av andra branscher och länder är en grov uppskattning upp till 9 miljarder kr, vilket motsvarar 3 procent av den svenska livsmedelsförsäljningen*. Det finns inget som tyder på att Sverige är mindre drabbat än andra länder, som till exempel Storbritannien eller andra OECD-länder.
– Även om siffran är en grov uppskattning är den värdefull i vårt framtida arbete. Den är något att förhålla sig till, både för oss som myndighet och för branschen, fortsätter Jan Sjögren.
Tillsammans mot livsmedelsbedrägerier
Eftersom livsmedelsbedrägerier ofta rör sig över landsgränserna och pågår i flera länder samarbetar Livsmedelsverket med myndigheter i andra länder. Bland annat är vi en del av det EU-gemensamma och internationella nätverk som bedriver aktivt arbete mot livsmedelsfusk. Dessutom kommer Livsmedelsverket, tack vare ett nytt regeringsuppdrag att utveckla arbetet än mer, exempelvis genom att samarbeta mer med livsmedelsbranschen.
Vad menas med livsmedelsfusk?
Livsmedelsfusk – eller bedrägerier som det också kan kallas – definieras utifrån fyra olika parametrar:
Handlingen
- är medveten
- vilseleder konsumenter
- innebär överträdelse av livsmedelslagstiftningen
- innebär ekonomisk eller annan finansiell vinning.
Detta är EU-kommissionens operativa definition, och utifrån den agerar myndigheter, både internationellt och i Sverige.
* SCB (2019) Livsmedelsförsäljningsstatistik 2018, Statistiska meddelanden, 3 oktober 2018L 2020 nr 02 – Livsmedelsfuskets omfattning och karaktär
