Trots den stora hypen kring Power-to-X saknar de flesta av världens annonserade vätgasprojekt tillräcklig finansiering. Marknaden upplevs som alltför riskfylld av aktörerna, och samtidigt finns det många potentiella fallgropar. Tvång krävs, enligt forskare bakom en studie från Københavns Universitet.
Grön vätgas har länge hyllats som framtidens klimatvänliga energilösning, och hypen kring Power-to-X, som omvandlar grön el till vätgas och andra molekyler, har varit enorm. I Danmark har politiker beskrivit Power-to-X som en hörnsten i klimatpolitiken och vätgas som det nya ”exportäventyret.”
Storskaliga vätgasprojekt har presenterats i både Danmark och runt om i världen. Men verkligheten är att de förväntade privata investeringarna uteblir, och många projekt är försenade, avbrutna eller befinner sig i ett kritiskt läge. Globalt sett har endast 4 % av den förväntade vätgasproduktionen till 2030 fått klartecken för investeringar eller påbörjat byggandet.
Samhällsforskarna Oliver Bugge Hunt och Joachim Peter Tilsted från Institutet för livsmedels- och resursekonomi har i en studie undersökt varför investeringarna saknas. Genom timslånga intervjuer med branschaktörer, dokumentgranskning och deltagande i konferenser och workshops har de identifierat huvudorsakerna till att finansieringen uteblir.
”Vi har undrat varför ingen investerar i en bransch som är så hypad och som alla talar om. Det är samtidigt oroande att något med potential att driva på den gröna omställningen har så svårt att komma igång. Vår studie visar att grön vätgas helt enkelt upplevs som en dålig investering,” säger Oliver Bugge Hunt.
Studien konstaterar att investerare och energibolag anser att riskerna med vätgasprojekt är för stora jämfört med de förväntade avkastningarna.
”Investerarna vill satsa på projekt som ger en rimlig avkastning. I dagsläget erbjuder vätgasprojekten inte den säkerheten. Därför avstår de,” säger Joachim Peter Tilsted.
Osäkerhet kring regler och infrastruktur
En av osäkerheterna handlar om att elektrolystekniken, som Power-to-X bygger på, fortfarande är relativt oprövad i större skala. Det skapar tvivel kring om Power-to-X-anläggningar kan leverera som förväntat, vilket gör kostnader och intäktsmöjligheter osäkra. Dessutom är området fortfarande nytt, med regler som ständigt förändras:
”Investeringar är beroende av miljökrav, säkerhetsstandarder och regler för när en produkt kan klassificeras som grön vätgas. Sedan finns infrastrukturen. När kommer pipelines för att transportera vätgasen? Vad kommer det att kosta att använda dem? Dessa frågor förblir obesvarade och förändras hela tiden,” säger Oliver Bugge Hunt.
Ett exempel är den danska regeringens besked i oktober att den planerade vätgaspipelinen till Tyskland nu tidigast kommer att stå klar 2031, istället för 2028 som tidigare planerat.
”Alla dessa osäkerheter och bristen på tydliga svar gör det svårt för utvecklare att förhandla om kontrakt, tidslinjer och leveranser med kunder. I dagsläget är olja och gas en mer attraktiv investering, eftersom marknaden är mer konsoliderad, riskerna är stabiliserade och avkastningen är högre,” säger Joachim Peter Tilsted.
Om Power-to-X
Power-to-X är en rad teknologier som omvandlar överskottsel från förnybara energikällor till koldioxidneutral vätgas. Den gröna vätgasen kan användas direkt som bränsle i exempelvis lastbilar och fartyg eller omvandlas till ammoniak eller metanol, som även kan användas som bränsle eller råvara inom industrin.
Processen sker genom elektrolys, en elektrokemisk metod där vatten spjälkas till vätgas och syre. Power-to-X möjliggör att energi från sol och vind kan lagras och användas i en annan form. I dagsläget är kostnaderna för att producera Power-to-X-produkter betydligt högre än för fossila alternativ.
Oljebolagens roll
Utöver pensionsfonder och riskkapitalbolag är även oljebolag potentiella investerare i grön vätgas. Trots att många stora olje- och gasbolag har annonserat storskaliga Power-to-X-projekt satsar de flesta endast en liten del av sina resurser på området.
Studien visar att dessa bolag har bättre förutsättningar än gröna energibolag att finansiera storskaliga vätgasprojekt, eftersom branschen påminner mer om olja och gas än om vind- och solenergi. De kan dra nytta av sin erfarenhet, befintlig infrastruktur och relationer till kunder.
”De senaste åren har oljebolagen tjänat enorma summor och har resurser att göra denna typ av investeringar,” säger Hunt, men påpekar också riskerna:
”Vi vet från forskning att oljebolag generellt är dåliga på att driva innovation inom gröna sektorer och på att investera i dem på riktigt. Avkastningen från olja och gas är helt enkelt högre. Det finns därför en risk att vätgas blir ett sätt för oljebolagen att grönmåla sig själva, utan att verkligen bidra till en grön omställning.”
Om grön vätgas
Av de 95 miljoner ton vätgas som producerades globalt 2022 var endast 0,1 % grön vätgas. Naturgas (grå vätgas) och kol (svart vätgas) stod för 83 % av den globala produktionen, medan resten var fossilbaserade biprodukter från raffinering.
Enligt Internationella energiorganet (IEA) måste grön vätgas utgöra 34 % av den globala vätgasproduktionen till 2030 för att uppnå klimatmålen.
Källa:
Nyheder.ku.dk: Forskerne: Staten skal frem med pisken, hvis Power-to-X skal blive en reel klimaløsning.
