Levande skogar med olika växter och djur, skogar i vilka man kan vandra, jaga eller plocka bär och svamp – kommer de att finnas kvar när trycket på skogsproduktionen ökar? Går det att öka produktionen på ett hållbart sätt, utan att möjligheterna att nå miljö- och hållbarhetsmålen minskar?
Stora förhoppningar ställs idag på att skogen ska ge oss de råvaror som behövs för att vi ska ställa om till ett fossilfritt samhälle med en biobaserad ekonomi. Globala hållbarhetsmål som rör miljön samt våra nationella miljömål ställer krav på bättre styrning och planering samt på sparsamhet.
Förutom att som idag producera material till timmer och till papperstillverkning ser vi att skogen kan bidra till att rädda klimatet, både genom att ge oss mer bioenergi och genom att hjälpa till att ta upp och lagra in kol från atmosfärens koldioxid. Inlagringen sker i och med att träden bygger in kolet i sin biomassa när de växer. Skogens träd kan framöver även komma att förädlas till många andra produkter som nu görs av olja.
– Skogen utsätts för tryck från många håll, säger Cecilia Akselsson, forskare vid Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, Lunds universitet. Om man nu ökar trycket på uttag av skogsbiomassa kan miljöpåverkan vara stor, t ex på biologisk mångfald, kemin i marken, vattenkvalitén och långsiktig produktivitet. Olika miljö- och hållbarhetsmål riskerar också att komma i konflikt med varandra. Exempel på en konflikt som kan uppstå är den mellan produktion av bioenergi, bevarandet av biodiversitet och bevarandet av skogar som vi kan vara i och njuta av.
Skogen som råvaruproducent
Ekonomiskt har skogen stor betydelse i Sverige och drygt halva landarealen används i någon grad för produktion av timmer och ved till pappersmassa enligt Skogsstyrelsen. Men redan nu är det traditionella skogsbruket inte bara till nytta utan leder även till potentiella konflikter.
Sveriges riksdag har beslutat om 16 miljömål varav sex tydligt berör skogen. Dessa är: Levande skogar, Ett rikt växt- och djurliv, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Giftfri miljö och Begränsad klimatpåverkan.
– Miljömålet Levande skogar är ett av alla de miljömål som inte kommer uppnås till mål-året 2020, säger Cecilia Akselsson. Redan nu fungerar det alltså inte riktigt bra och om vi brukar skogen hårdare kan det också få effekter på lång sikt.
För att öka produktionen kanske fler skogar kommer att gödslas, vilket kan leda till ökad kväveutlakning från skogsmark. Ett intensivare skogsbruk innebär också att man börjar köra mer i skogen med risk för fler körskador. Körskadorna leder i sin tur till att näring, kol -i form av nedbrutna växtdelar och gifter i marken eroderas fram och förs med regnvatten ut i bäckar och sjöar.
– Miljömålet Levande skogar är ett av alla de miljömål som inte kommer uppnås till mål-året 2020, säger Cecilia Akselsson.
Skogen och klimatet – vad blir nettoeffekten?
Ett varmare klimat kan medföra att skogen växer mer och produktionen ökar. En ökad tillväxt i skogen kan hjälpa oss att nå det globala hållbarhetsmålet Bekämpa klimatförändringarna. Genom att lagra in mer kol i form av biomassa i växande skog och i marken, ökar upptaget av koldioxid ur luften. Men ett förändrat klimat kan även motverka en sådan produktionsökning genom att det blir mer skador på skogen på grund av stormar, torka och insektsangrepp.
Miljömålet Levande skogar är ett av alla de miljömål som inte kommer uppnås till mål-året 2020.
Klimatförändringarna ligger bakom vår strävan att minska användningen av fossila bränslen och efterfråga förnybar energibiomassa. Detta har medfört att uttaget av avverkningsrester i form av grenar och toppar ,förkortat grot, har ökat under de senaste 15 – 20 åren. Även detta kan dock få konsekvenser i miljön och Cecilia Akselsson och hennes kollegor har bland annat visat att försurningspåverkan från skogsbruket ökar i och med det ökade uttaget. Detta försvårar för oss att uppnå miljömålet Bara naturlig försurning.
Hur mycket hjälp vi kan få av skogen när det gäller att ta bort koldioxid från atmosfären och lagra in kol i trädens biomassa beror slutligen på både klimatets direkta effekter, såsom förändrad temperatur och fuktighet, och på andra indirekta effekter, såsom förändringar i hur mycket skog som avverkas och i hur mycket avverkningsrester som tas ut.
– Vad kolinlagringens nettoresultat blir är i dagsläget svårt att bedöma, säger Cecilia Akselsson.
Skogen är en viktig resurs och ska vara det även i framtiden
En sammanvägning av produktions- och miljömål
Det går alltså inte bara att tänka på hur mycket skogen kan producera, man måste även tänka på andra ekosystemtjänsterna och miljömål. Cecilia Akselsson har som en del i ett arbete för Energimyndigheten, gjort beräkningar av effekterna av ett ökat uttaget av grot. Målet var att med hjälp av resultat från modeller och experiment bedöma vilken uttagsnivå av avverkningsrester som ger störst energinytta samtidigt som den inte påverkar förutsättningarna att nå de svenska miljökvalitetsmålen negativt.
– Vi bedömde att det högsta uttaget som inte ger negativa effekter för miljömålen var ett uttag av grot på hälften av alla hyggen i landskapet och ett uttag av stubbar på var femte hygge. Men det blir bara hållbart att ta ut så mycket om regler och rekommendationer följs. Redan idag vet vi att rekommendationer ofta inte följs och att det är svårt att följa upp om de följs.
– Siffrorna vi tog fram på hur stor andel av hyggen där man kan ta ut avverkningsrester är en bra start, fortsätter Cecilia Akselsson, men sedan måste man se hur man kan planera för större områdens skogsuttag, så att man inte planerar för vart enskilt bestånd för sig, utan ser dem som delar i ett helt landskap.
Hur får vi ett hållbart odlingslandskap?
Cecilia Akselsson har nu skiftat inriktning på sin forskning, från att ta fram mer exakta siffror på miljöeffekter av skogsbruk till att arbeta med skogen som en del av hela landskapet. Ett så kallat landskapsperspektiv gör det bland annat lättare att studera hur vattenkvalitet och biodiversitet förändras över tid, eftersom båda påverkas av vilka marktyper som finns, hur de sköts och hur de hänger ihop i landskapet.
I ett nytt forskningsprojekt vill Cecilia Akselsson dels studera hur skogs- och jordbruk ska bedrivas så det blir så bra som möjligt för de ekosystemtjänster som berörs. Hur får man de rekommendationer som forskare får fram att verkligen gå igenom? Det planerar Cecilia Akselsson att samarbeta med jurister och statsvetare för att få mer kunskap kring.
– Idag är det svårt att planera ur ett landskapsperspektiv – det går inte att kräva att markägare anpassar sig till att en granne har använt sin mark på ett visst sätt. Jag tror att det kommer krävas någon typ av styrmedel för det, något som motiverar en skogsägare att anpassa skogsbruket så att miljö- och hållbarhetsmål kan uppnås.
– Skogen är en viktig resurs och ska vara det även i framtiden, avslutar Cecilia Akselsson. Men samtidigt ska vi inte tänka att skogen löser alla problem och att vi kan fortsätta slösa energi. Vi måste utveckla tekniker som minskar energiåtgången och vi måste lära oss att spara energi för att uppnå ett hållbart samhälle.
Artikel av Pia Romare – www.lu.se
