EU:s långsiktiga klimatstrategi är en av de allra viktigaste frågorna för regeringen i EU-samarbetet just nu. I förhandlingarna driver regeringen att strategin ska vara ambitiös och vara klar tidigt under år 2020.
Enligt Parisavtalet ska alla som skrivit på avtalet skicka in långsiktiga klimatstrategier till FN under 2020. EU-kommissionen har tagit fram ett förslag som innebär att EU ska nå netto noll utsläpp senast 2050 vilket regeringen anser är bra.
– Nettonoll innebär att summan av utsläppen i EU ska vara noll. Men det finns utsläpp som inte går att få bort. Då måste det kompenseras med att man tar bort utsläpp, det finns till exempel tekniska lösningar som innebär att koldioxid fångas upp och lagras i berggrunden, förklarar Martin Widstam som arbetar i Bryssel på uppdrag av Miljödepartementet.
Martin Widstam företräder regeringen i många av förhandlingarna. Där förhandlar han med tjänstemän från alla andra medlemsländer. Förhandlingarna fortsätter sedan upp till ministernivå, i ministerrådet och i Europeiska rådet där EU-länderna måste komma överens.
– Klimatstrategin diskuteras i flera olika rådskonstellationer, främst av klimat- och miljöministrar, men också av jordbruksministrar, näringsministrar och transportministrar. Eftersom frågan är så viktig för EU:s framtid diskuteras den
också i Europeiska rådet av stats- och regeringscheferna, säger Martin Widstam.
Regeringens ståndpunkt i förhandlingarna är att målet om nettonollutsläpp ska finnas med och att EU ska skicka klimatstrategin till FN nästa år.
– Det finns ingen mirakelmedicin utan det handlar om en omställning av hela samhället som måste genomföras. Det här är en omställning som är fullt möjlig att genomföra om de nödvändiga politiska besluten fattas, säger Martin Widstam, som har sin arbetsplats på EU-representationen i Bryssel tillsammans med tjänstemän från regeringskansliets samtliga departement.
Producerat av EU-representationen
