- En budget för växthusgaser ska få EU att uppnå målet i Parisavtalet
- Ett oberoende vetenskapligt organ ska inrättas för att följa utvecklingen
- Alla direkta och indirekta subventioner till fossila bränslen ska fasas ut senast 2025
Alla EU-länder måste vara klimatneutrala till 2050. Parlamentet har röstat om EU:s klimatlag och kräver ambitiösa utsläppsminskningar för 2030 och 2040.
På onsdagen antog parlamentet sitt förhandlingsmandat för EU:s klimatlag med 392 röster för, 161 röster emot och 142 nedlagda röster. Tanken med den nya lagen är att göra de politiska löftena om ett klimatneutralt EU till 2050 bindande. Medborgarna och företagen i EU får också den rättssäkerhet och förutsägbarhet de behöver inför omställningen.
Ledamöterna insisterar på att både EU som helhet och alla EU-länder vart för sig måste vara klimatneutrala 2050 och att EU därefter ska kunna uppvisa ”negativa utsläpp”. De kräver också tillräcklig finansiering för att uppnå detta.
Senast den 31 maj 2023 måste kommissionen enligt ordinarie beslutsförfarande staka ut färdriktningen på EU-nivå för hur vi ska bli koldioxidneutrala till 2050, framhåller parlamentarikerna. Här måste hänsyn tas till den sammanlagda kvarvarande mängden växthusgasutsläpp i EU fram till 2050, så att temperaturökningen kan begränsas i enlighet med Parisavtalet. Efter varje global lägesrapport ska en ny översyn av framstegen i EU göras.
Ledamöterna vill också att EU inrättar ett klimatförändringsråd: ett oberoende vetenskapligt organ som ska bedöma om politiken är konsekvent och övervaka framstegen.
Ambitiösare mål för 2030 behövs
EU:s nuvarande mål är att till 2030 minska växthusgasutsläppen med 40 % jämfört med 1990 års nivåer. Kommissionen föreslog nyligen en ökning av det här målet till ”minst 55 %” i det ändrade förslaget till EU:s klimatlag. På onsdagen satte parlamentarikerna ribban ännu högre och begärde en minskning på 60 % till 2030, samtidigt som de underströk att de nationella målsättningarna ska höjas på ett kostnadseffektivt och rättvist sätt.
De vill också att kommissionen lägger fram ett delmål för 2040 efter att ha gjort en konsekvensbedömning, så att EU inte tappar fart mot sitt mål för 2050.
Till slut menar ledamöterna att EU och medlemsländerna också måste fasa ut alla direkta och indirekta subventioner till fossila bränslen senast den 31 december 2025. Samtidigt trycker de på att kampen mot energifattigdom måste fortsätta.
Citat
Efter omröstningen var parlamentets svenska föredragande, socialdemokraten Jytte Guteland, nöjd med resultatet: ”Att betänkandet nu antagits skickar en tydlig signal till kommissionen och rådet inför de kommande förhandlingarna. Vi förväntar oss att alla EU-länder ska uppnå klimatneutralitet senast 2050 och det behövs kraftfulla delmål för 2030 och 2040 om EU ska lyckas med det här.
Jag är också nöjd att växthusgasbudgeten kom med. Där anges den totala återstående mängden växthusgasutsläpp som kan släppas ut fram till 2050 utan att äventyra EU:s åtaganden enligt Parisavtalet.”
Nästa steg
Parlamentet är nu redo att inleda förhandlingar med medlemsländerna så snart rådet har enats om en gemensam ståndpunkt.
Bakgrund
Efter Europeiska rådets beslut i fjol att ställa sig bakom målet om klimatneutralitet föreslog kommissionen i mars i år en EU-klimatlag som gör det till ett rättsligt krav för EU att bli klimatneutralt senast 2050.
Parlamentet har spelat en stor roll genom att driva på för en ambitiösare EU-klimatlagstiftning och slog den 28 november 2019 fast att det råder ett klimatnödläge.
