För att stimulera ett skifte mot miljövänliga investeringar introducerar EU regler för att definiera vad som kvalificerar aktiviteter som gröna och hållbara.
Vid plenarsessionen i juni kommer ledamöterna att rösta om ett ramverk som fastställer vilka aktiviteter som kan anses vara hållbara. Detta skulle etablera ett gemensamt klassificeringssystem över hela EU, som skulle ge företag och investerare tydlighet, och uppmuntra ökad finansiering i den privata sektorn för omställningen mot klimatneutralitet.
Parlamentets and rådets förhandlare nådde en provisorisk överenskommelse i december 2019. Den 28 maj gav parlamentets ekonomiutskott och miljöutskott sitt stöd till överenskommelsen.
Varför en gemensam definition?
Hållbar utveckling kräver ett skydd av naturresurser och respekt för mänskliga och sociala rättigheter. Klimatåtgärder är en viktig aspekt då behovet av att begränsa och mildra klimatförändringarnas effekter blir alltmer akuta.
EU är beslutet att gradvis minska sina utsläpp av växthusgaser. Den europeiska gröna given, EU:s flagskeppsinitiativ för klimatåtgärder har ställt upp målet noll nettoutsläpp senast år 2050.
För att nå målet måste EU investera i nya teknologier. EU-kommissionen beräknar att EU behöver cirka 260 miljarder euro i årliga investeringar under det kommande årtiondet.
Offentliga investeringar kommer inte att vara tillräckligt, och privata investerare måste kliva in för att finansiera klimatvänliga projekt. Det kräver tydliga kriterier för exakt vad som är hållbart och miljövänligt, annars riskerar finansiering att gå till ”greenwashing”-projekt som säger sig vara miljövänliga men i själva verket inte är det.
Vissa EU-länder har redan börjat utveckla klassificeringssystem. Både företag som söker finansiering och investerare som vill stödja hållbara projekt skulle gagnas av gemensamma EU-.standarder.
Vilken ekonomisk aktivitet kvalificerar sig som “hållbar”?
“Taxonomiförordningen” fastställer sex miljömål och anger att en aktivitet kan anses miljömässigt hållbar om den bidrar till något av målen utan att märkbart skada något av de andra.
Principen om “att inte skada” (vilken kommer att ytterligare definieras av kommissionen) ska säkerställa att en ekonomisk aktivitet som orsakar mer miljöskada än dess nytta, inte kan klassificeras som hållbar. Miljömässigt hållbara aktiviteter måste också respektera mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter.
Miljömålen är:
(a) mildra klimatförändringarna (undvika/minska utsläpp av växthusgaser eller öka borttagandet av växthusgaser)
(b) anpassning till klimatförändringarna (minska eller förhindra skadlig påverkan på nuvarande eller förväntat framtida klimat, eller risker för sådan skadlig påverkan)
(c) hållbar användning och skydd av vatten- och marina resurser
(d) övergång till en cirkulär ekonomi (fokus på återanvändning och återvinning av resurser)
(e) förebygga nedsmutsning och kontroll
(f) skydd och återuppbyggnad av biologisk mångfald och ekosystem
Aktörer på finansmarknaderna som säljer finansiella produkter och stora företag med över 500 anställda kommer att vara tvungna att avslöja hur mycket och i vilken omfattning deras aktiviteter bidrar till miljömålen. Om de inte säger sig vara ”hållbara” måste detta tydligt anges.
Nästa steg
Efter att reglerna antagits ska EU-kommissionen utveckla tekniska kriterier för varje mål.
Dessa ska vara klara i slutet av år 2020 för att mildra och anpassa till klimatförändringarna. Deadlinen är slutet av år 2021 för de övriga målen. Reglerna för respektive mål ska gälla ett år efter att det tekniska kriteriet fastställts.
