EU-kommissionen föreslår en krisintervention på Europas energimarknader för att tackla den senaste tidens skenande priser. Det råder en allvarlig obalans inom EU mellan utbudet och efterfrågan på energi som till största delen beror på att Ryssland fortsätter att utnyttja sina energiresurser som ett vapen. För att minska de stigande påfrestningar som detta medför för europeiska hushåll och företag går kommissionen nu ett steg längre genom att föreslå exceptionella åtgärder för att minska efterfrågan på el, vilket kommer att sänka elkostnaderna för konsumenterna, och även föreslå åtgärder för att omfördela energibranschens intäktsöverskott till slutkunderna. Detta följer på de åtgärder som man redan kommit överens om, det vill säga att fylla på gaslagren och minska efterfrågan på gas inför den kommande vintern. EU-kommissionen fortsätter också sitt arbete med att förbättra marknadsaktörernas likviditet, sänka gaspriserna och på längre sikt reformera elmarknaden.
Den första åtgärden för att tackla de höga priserna är att minska efterfrågan. En efterfrågeminskning kan påverka elpriserna och överhuvudtaget ha en lugnande effekt på marknaden. För att man ska rikta in sig på de tider på dygnet då elförbrukningen är som dyrast, och då gaseldad kraftproduktion har en betydande inverkan på priset, föreslår kommissionen att det införs en skyldighet att minska elförbrukningen med minst 5 % under vissa högpristimmar. Medlemsländerna kommer att behöva fastställa de 10 % av dygnets timmar då priset förväntas ligga som högst och minska efterfrågan under dessa högpristimmar. EU-kommissionen föreslår också att medlemsländerna ska sträva efter att minska den totala efterfrågan på el med minst 10 % fram till och med den 31 mars 2023. De kan själva välja vilka åtgärder som är lämpliga för att uppnå denna efterfrågeminskning, varav en kan vara ekonomisk kompensation. Minskad efterfrågan under högpristimmarna skulle minska gasförbrukningen med 1,2 miljarder kubikmeter under den kommande vintern. En annan viktig del av arbetet för att infria våra klimatlöften inom den europeiska gröna given är att förbättra energieffektiviteten.
EU-kommissionen föreslår även ett tillfälligt intäktstak för ”inframarginella” elproducenter, dvs. producenter som använder teknik som innebär lägre kostnader (såsom förnybar energi, kärnkraft och brunkol) och som levererar el till nätet till en kostnad som är lägre än den prisnivå som fastställts av de dyrare ”marginella” producenterna. De inframarginella producenterna har haft exceptionellt stora intäkter, samtidigt som deras driftskostnader varit relativt stabila, eftersom dyra gaskraftverk har drivit upp grossistpriset på el. EU-kommissionen föreslår att intäktstaket för inframarginella producenter ska vara 180 euro/MWh. Detta kommer att göra det möjligt för producenterna att täcka sina investerings- och driftskostnader, men inte ha någon negativ inverkan på investeringarna i ny kapacitet i linje med våra energi- och klimatmål för 2030 och 2050. Intäkter utöver detta tak ska gå till staten och användas för att sänka energikonsumenternas elräkningar. Medlemsländer som säljer el uppmuntras att i en anda av solidaritet ingå bilaterala avtal för att dela med sig av en del av de inframarginella intäkter som uppstår i dessa länder, så att de kommer slutförbrukarna till del i medlemsländer med liten elproduktion. Sådana avtal ska ingås senast den 1 december 2022 när det gäller medlemsländer vars nettoimport av el från ett grannland uppgår till minst 100 %.
EU-kommissionen föreslår även ett tillfälligt solidaritetsbidrag baserat på övervinster inom olje-, gas-, kol- och raffinaderibranscherna, vilka inte omfattas av det inframarginella intäktstaket. Detta tidsbegränsade bidrag skulle bibehålla investeringsincitamenten för den gröna omställningen. Det skulle tas ut av medlemsländerna baserat på vinster år 2022 som är utöver en ökning på 20 % av den genomsnittliga vinsten under de tre föregående åren. Intäkterna skulle gå till staten och därefter omfördelas till energikonsumenter, i synnerhet sårbara hushåll, hårt drabbade företag och energiintensiva industrier. Medlemsländerna kan även finansiera gränsöverskridande projekt som ligger i linje med REPowerEU-målen eller använda en del av intäkterna för gemensam finansiering av åtgärder som skyddar sysselsättningen eller främjar investeringar i förnybara energislag och energieffektivitet.
I ett ytterligare ingripande i reglerna på elmarknaden föreslår kommissionen dessutom att den verktygslåda för energipriser som finns tillgänglig för att hjälpa konsumenterna ska utvidgas. Förslagen skulle innebära reglerade elpriser som för första gången är lägre än självkostnadspriset samt att de reglerade priserna utvidgas till att även omfatta små och medelstora företag.
Som kommissionens ordförande Ursula von der Leyen meddelade onsdagen den 7 september kommer kommissionen även att titta på andra sätt att sänka priserna för EU:s konsumenter och industri och minska trycket på marknaden. Kommissionen kommer att fördjupa sina diskussioner med medlemsländerna om hur gaspriserna bäst kan sänkas och även analysera eventuella pristak och en större roll för EU:s energiplattform för att underlätta avtal om lägre priser med leverantörer genom frivillig gemensam upphandling. EU-kommissionen kommer även att fortsätta att arbeta med verktyg för att förbättra likviditeten på marknaden för energiföretag och se över den tillfälliga krisramen för statligt stöd, så att den även framöver gör det möjligt för medlemsländerna att stötta ekonomin på det sätt som är nödvändigt och proportionerligt och som inte äventyrar principen om likvärdiga konkurrensvillkor. När rådet (energifrågor) höll sitt extrainsatta möte den 9 september godkände medlemsländernas energiministrar det arbete som kommissionen gör på dessa områden.
Bakgrund
EU-kommissionen har tacklat de stigande energipriserna under ett års tid och medlemsländerna har vidtagit många av åtgärderna i den verktygslåda för energipriser som kommissionen antog i oktober 2021 och som utvidgades våren 2022 genom meddelandet om kortsiktiga interventioner på energimarknaden och långsiktiga förbättringar av elmarknadens utformning och REPowerEU-planen. Situationen på energimarknaden har försämrats avsevärt sedan Rysslands invasion av Ukraina och på grund av dess fortsatta utnyttjande av sina energiresurser för att utpressa Europa, vilket har förvärrat det redan strama utbudet efter covid-19-pandemin. Kommissionen har redan föreslagit nya minimikrav för gaslagring och mål för efterfrågeminskning för att skapa en bättre balans mellan utbud och efterfrågan i Europa, och medlemsländerna antog snabbt dessa förslag före sommaren.
I takt med att Ryssland har fortsatt att manipulera gasutbudet genom att omotiverat stoppa leveranserna till Europa har marknaderna blivit allt stramare och mer nervösa. Priserna fortsatte att stiga under en sommar som dessutom präglades av extrema väderförhållanden till följd av klimatförändringarna. Torka och extrem värme har framför allt påverkat den el som produceras genom vattenkraft och kärnkraft, varför utbudet har minskat ytterligare. Kommissionen föreslår nu därför att rådet genom en förordning på grundval av artikel 122 i fördraget, och med hjälp av gemensamma europeiska verktyg, gör en krisintervention på elmarknaden för att tackla de höga priserna och rätta till obalanserna i systemet mellan elleverantörer och slutanvändare av el, men samtidigt skyddar den inre energimarknadens allmänna funktion och förhindrar att det uppstår risker för försörjningstryggheten.
Uttalanden av kommissionen:
– Rysslands aggression och manipulation påverkar de globala och de europeiska energimarknaderna, och vi måste agera med beslutsamhet, säger kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. I dag lägger kommissionen fram ytterligare förslag som medlemsstaterna snabbt kan anta och genomföra för att minska påfrestningarna för hushåll och företag. Vi fortsätter att stå enade när Putin utnyttjar gas som ett vapen och ser till att vi minimerar effekterna av höga gaspriser på våra elkostnader i detta exceptionella läge.
– Dessa exceptionella åtgärder är nödvändiga för att hantera utbudsunderskottet på energimarknaden och de höga energipriser som drabbar Europa, säger förste vice ordförande Frans Timmermans. För att åtgärderna ska bli framgångsrika måste efterfrågan minskas: detta skulle sänka elräkningarna, göra det omöjligt för Putin att utnyttja sina energiresurser som vapen, minska utsläppen och bidra till att återställa balansen på energimarknaden.Ett tak för mycket stora intäkter kommer att få energiföretag med abnormt höga vinster att visa solidaritet gentemot sina hårt pressade kunder. Denna kris understryker dock framför allt att tiden med billiga fossila bränslen är över och att vi måste skynda på övergången till inhemsk, förnybar energi.
– I dag gör vi gör en krisintervention på våra elmarknader genom att sätta ett intäktstak för företag som producerar el till lägre kostnad och genom att tillåta exceptionella åtgärder för att reglera priserna mot hushåll och företag, säger energikommissionär Kadri Simson. Detta kommer att göra det möjligt för medlemsländerna att få in och omfördela intäkter till de som behöver det mest i detta svåra läge, men utan att det undergräver marknadens funktion på sikt.
– Det solidaritetsbidrag som vi föreslår för de fossila industrierna säkerställer att vi tacklar den nuvarande energikrisen i en anda av rättvisa, säger ekonomikommissionär Paolo Gentiloni. I ett läge där så många befinner sig i en exceptionellt svår situation har de fossila bränsleföretagen haft abnormt höga intäkter. Det är därför mycket viktigt att de betalar en skälig andel för att stötta sårbara hushåll och hårt drabbade sektorer, samt bidrar till de enorma investeringar i förnybara energislag och energieffektivitet som vi har framför oss.Så länge Putin utnyttjar energi som ett vapen krävs det nämligen en samlad solidaritetsinsats för att bygga ett säkrare och hållbarare Europa.
Källa: Europeiska kommissionen
