fredag, december 3, 2021

Annonsera/Prenumerera

spot_img

Forskningen bakom uppkopplad lekplats

I Linköping kan barn numera leka med uppkopplade jätteägg och krypa in i en fågelholk som berättar sagor. Det unika med lekplatsen är att barnen, med hjälp av IoT-teknik, kan påverka både sagorna och äggen. Möt Jon Back, en av forskarna som utvecklat lekplatsen.

I Magistratsparken i Linköping leker barn i en ny teknikförstärkt lekpark. Två stora ägg finns uppställda som barnen klappar och klättrar på. Äggen är uppkopplade (även sammankopplade) och ändrar färg vid beröring. I lekparken finns även en liten stuga i form av en fågelholk som berättar olika sagor beroende på var i holken barnen sitter.

Intresse för lek och spel

Jon Back arbetar som biträdande universitetslektor vid institutionen för informatik och media vid Uppsala universitet. Han är designforskare i grunden och har tittat mycket på interaktionen mellan människa och dator. Han är en av forskarna bakom den nya interaktiva lekplatsen i Linköping.

– Jag har alltid varit intresserad av lek och spel och på senare år fokuserat på barns interaktion med teknik. IoT och lek är ett relativt outforskat område vilket gjorde det här projektet extra spännande, säger han.

Lekplatsen invigdes i våras och är resultatet av ett samverkansprojekt mellan Linköpings kommun, Uppsala universitet, KTH och företagen Ecorado och Drakryggen. Projektet finansierades av IoT Sverige med medel från Vinnova, Energimyndigheten och Formas. Jon Back menar att samverkansprojekt där akademi, näringsliv och offentlig sektor möts har stor potential att ge spännande resultat.

Ett ”levande labb”

Förutom att stimulera leksugna barn utgör den nya lekplatsen en testbädd för fortsatt forskning kring barns lek och interaktion med teknik. Den blir ett ”levande labb” där Jon kan observera hur barnen leker, var de rör sig och hur de interagerar med tekniken och med varandra. En intressant observation han redan gjort är att barn tenderar att väva ihop teknik i den egna leken.

– I fågelholken exempelvis, får barnen höra sagor om olika djur och när de går därifrån har vi sett att de många gånger tar med sig sagorna in i den egna leken. För barn är gränsen mellan den digitala och den fysiska världen inte lika skarp som för oss vuxna, säger Jon.

Jon Back testar att tekniken i den nya lekplatsen fungerar.
Jon Back testar att tekniken fungerar.

Tekniken som används i lekplatsen bygger på sakernas internet. Både äggen och fågelholken är uppkopplade och har inbyggda sensorer som känner av beröring. Det finns även inbyggda aktuatorer som tänder lampor och startar uppläsningen av sagorna i holken.

Själva programmeringen av lekinstallationerna är gjord i Blockly, ett grafiskt programmeringsspråk särskilt framtaget för barn och unga. Tanken med det är att barn ska få en större förståelse för teknik och även känna sig delaktiga i samhället.

– Flera skolklasser i åldrarna 11–13 år har fått testa att programmera om lekplatsens uppkopplade installationer. Det är ett sätt att skapa teknikförståelse hos barn och även att ge dem möjlighet att vara med och påverka sin närmiljö, säger Jon.

Behöver barn mer teknik?

En fråga Jon Back ofta får svara på i samband med den nya lekplatsen i Linköping är varför vi behöver addera mer teknik till barns lekande, de sitter ju ändå så mycket med skärm?

– Det enkla svaret är att lekplatsen i Linköping inte har något att göra med skärmtittande. Tekniken används istället som ett medel för att få barn att interagera, både med varandra och med tekniken, och även att intressera sig mer för naturen.

Men egentligen är frågan större. Digitaliseringen i samhället går i rasande fart och tekniken är här för att stanna. Det handlar snarare om att medvetet designa den värld vi vill ha, där människa och teknik i samklang kan interagera med varandra, avslutar Jon Back.

Källa: Uppsala universitet – Maria Bergenheim

- Annons -

Latest Articles