fredag, december 3, 2021

Annonsera/Prenumerera

spot_img

Forskare erbjöd betalning för vaccinering – då vaccinerade sig fler svenskar

En ny studie visar att en liten belöning på 200 kronor, kan öka vaccineringsgraden med fyra procentenheter (från 72 till 76 procent). Studien är gjord på 8 286 svenskar mellan maj och juli i år och publiceras nu i ansedda tidskriften Science. Forskarna bakom studien tillhör ett internationellt team av nationalekonomer från Lund, Köpenhamn, Schweiz och USA.

Vad kan få folk att i högre grad ta emot den vaccinering som erbjuds? Runt om i världen finns exempel på olika försök att belöna den som tvekar. Från 5 dollars betalning i Vancouver, till lotterier i Ohio och tal från president Biden om upp till 100 dollar till den som kavlar upp ärmen för vaccinsprutan. Men har det någon effekt? Det ville forskarna bakom artikeln Monetary Incentives Increase COVID-19 Vaccinations ta reda på. Svaret blev:

– Fler svenskar valde att vaccinera sig när de blev erbjudna 200 kronor i betalning. I vår studie steg vaccinationsgraden med 4 procentenheter, säger Pol Campos-Mercade, postdoc i nationalekonomi vid Köpenhamns universitet och en av forskarna bakom studien.

Vaccinationsgraden steg i alla grupper

Undersökningen bygger på ett representativt urval av 8 286 svenskar mellan 18 och 49 år, vilka delades in i olika grupper. I en grupp fick deltagarna en betalning på 200 kronor förutsatt att de vaccinerade sig mot covid-19 inom 30 dagar. Vaccinationerna kontrollerades med hjälp av Folkhälsomyndighetens nationella vaccinationsregister.

Resultatet visar att den grupp som erbjöds pengar uppvisade högre vaccinationsgrad, jämfört med kontrollgruppen. Inom 30 dagar efter genomförd undersökning hade 76 procent av de som erbjöds betalning vaccinerat sig, jämfört med 72 procent av deltagarna i kontrollgruppen. En skillnad på 4 procentenheter.

– Vi upptäckte också, något förvånande, att vaccinationsgraden steg för alla, oavsett kön, ålder och utbildningsnivå. Det indikerar att monetära incitament har potential att öka vaccinationsgraden bland människor oavsett bakgrund. Resultaten visar också att incitamenten ökar vaccinupptagning även i länder med relativt höga vaccinationsnivåer som Sverige, säger Erik Wengström, professor i nationalekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och en av forskarna bakom studien.

Är det värt det?

Forskarna menar också att studiens resultat är extra intressanta utifrån att tidigare forskning till viss del är motsägelsefull: den visar både att pengar som lockbete kan uppmuntra till hälsosammare beteenden, samtidigt som monetära incitament ibland kan vara ineffektiva eller kontraproduktiva. I artikeln lyfter de till exempel att man genom belöningar riskerar att signalera att det skulle vara farligt att vaccinera sig eller att man konkurrerar ut folks goda vilja att vaccinera sig för att skydda andra, vilket då skulle kunna leda till att färre, i stället för fler, vaccinerar sig.

– Men i vår studie finner vi att till och med små monetära incitament, som i det här fallet 200 kronor, faktiskt kan öka vaccinationsgraden. Men det är viktigt att komma ihåg att våra resultat inte innebär att vi borde betala människor; vår studie tar inte ställning till om det är etiskt gångbart eller ej att betala folk för att vaccinera sig, säger Pol Campos-Mercade.

I artikeln lyfter forskarna också från om: är det värt det? Är det kostnadseffektivt för regeringar att betala människor för att vaccinera sig?

– Vi gör ingen djupare kostnadsanalys i studien, men det finns anledning att tro att den här typen av åtgärder är kostnadseffektiva. Det är rimligt att förmoda att det blir en lägre kostnad för samhället att betala folk för att vaccinera sig, inte minst eftersom att pengarna inte försvinner. De överförs bara från staten till medborgarna. Dessutom räddar det ju givetvis liv, säger Pol Campos-Mercade.

Resultaten kan användas under den fortsatta pandemin

Studien fick redan i somras mycket internationell uppmärksamhet. Det var då forskarna började samla in materialet, men det är först nu som studien publiceras offentligt.

– Ofta tar forskning väldigt lång tid och det går inte att svara på dagsaktuella frågor. Men här var det lättare. Kanske hjälpte det att det fanns så lite kunskap om viruset i början och samtidigt ett stort sug efter just kunskap. Pandemin har satt ljuset på forskning som process och det har både media och folk i allmänhet fått upp ögonen för, säger Erik Wengström.

Studien gjordes under sommaren 2021. Skulle resultatet bli annorlunda om frågorna ställdes i dag? Eller om summan på den erbjudna belöningen var mindre, eller större? Det vet forskarna inte, men så här sammanfattar de sina resultat:

– Vi drar slutsatsen att ja, redan låga incitament kan öka vaccinationsgraden mot covid-19. Allt eftersom pandemin fortsätter, så bör incitament vara ett av de verktyg som är värda att överväga i kampen för att minska smittspridning, säger Erik Wengström.

Källa: Lunds universitet

- Annons -

Latest Articles