fredag, december 3, 2021

Annonsera/Prenumerera

spot_img

EU kan göra svensk skog mindre lönsam

Skogslandet Sverige drabbas när EU snart börjar klassificera hållbara investeringar. För Sveriges del väntas minskade intäkter, ökad administration och tveksamma miljövinster. Det befarar Pål Börjesson, professor i miljö- och energisystem som tycker att den bakomliggande utredningen är ett hafsverk.

Skogsbruk har hittills varit en nationell angelägenhet. Svensk skogslagstiftning föreskriver hur skogsägare ska bruka sin mark utifrån flera uppsatta mål om bland annat hållbarhet och lönsamhet. Nu förskjuts dock denna makt successivt från Stockholm till Bryssel. 

Ett befintligt förnybarhetsdirektiv reglerar numera vilken typ av bioråvara som får användas för energiändamål och anses hållbara, exempelvis från skog.

”Trots tidigare kritik saknas fortfarande en konsekvensanalys. Det är anmärkningsvärt.”

Och i fredags var sista dagen på en remissrunda för en helt ny så kallad taxonomi för hållbara investeringar som planeras att börja gälla 1 januari 2022. Detta klassificeringssystem vänder sig till investerare, däribland banker men även EU självt och i förlängningen även svenska staten som i regel anpassar sin lagstigning efter EU:s regleringar. 

Helt nya krav på hur skogen ska skötas

Bland annat beskrivs hur en skog ska skötas för att få klassas som hållbar. Det betyder att om en skogsfastighet ska få chans att bli föremål för förmånliga lån och stöd, måste skogsägaren sköta sin skog såsom det står skrivet i den nya EU- taxonomin. Och dessa instruktioner skiljer sig på flera punkter från svensk skogslagstiftning, har det visat sig.

– Grundtanken i den här gröna given, som den kallas, är ju jättebra och viktig. Vi vill ju att kapital går till teknik och system som inte är fossilt eller skadligt. Det var faktiskt Sverige och Frankrike som tog initiativet från början, säger Pål Börjesson, professor i miljö- och energisystem vid LTH, Lunds universitet och ledamot i Kungliga skogs- och lantbruksakademin. 

Utfallet blev kanske inte riktigt såsom Sverige hade tänkt sig.

Slarvigt arbete 

Sverige, och flera andra medlemsländer, har redan tidigare kritiserat förslaget för att inte i tillräcklig omfattning beakta den vetenskaplig fakta som finns. Det finns mycket forskning, inte minst här i Norden, kring skogsbruk och dess klimat- och miljöeffekter som inte alls finns med, enligt Börjesson. 

Det är ett sammantaget ett rätt så hafsigt och slarvigt genomfört arbete, anser han och gör bedömningen att expertgruppen grovt underskattat komplexiteten. 

”Att som stort skogsbolag hantera detta kan vara möjligt, men för en enskild skogsägare kan det bli snudd på övermäktigt. ”

Gruppen har inte heller gjort några konsekvensanalyser för vad en sådan här taxonomi skulle innebära för exempelvis arbetstillfällen, ekonomi eller klimat, påtalar han.

– I en svensk utredning där man presenterar förslag på tio sidor har man en konsekvensanalys på flera hundra sidor. Det tillhör god utredningssed, inte minst om man ska ha ett vetenskapligt perspektiv. Trots tidigare kritik saknas fortfarande en konsekvensanalys. Det är anmärkningsvärt.

Ensidigt fokus på ekologi och biodiversitet

Ett grundläggande problem är att taxonomin har ett för snävt perspektiv på vad skogen kan användas för, anser Pål Börjesson. 

”Kommer man ner i södra Europa består skogsområden ofta av antingen hårt drivna plantager eller naturreservat. Mitt intryck är att EU formulerat sina förslag som om alla länder har liknande upplägg. ”

De positiva effekter som skogsbaserade produkter och skogsbaserad energi kan ge har gruppen inte tillräckligt beaktat. En förklaring är att den expertgrupp som hjälpt till med att utarbeta förslaget har haft en för snäv inriktning och nästan bara inom ekologi, vilket i sig är en jätteviktig del, men i stort sett saknat kunskap om skogens energi- och klimatnyttor.

– Tar man inte hänsyn till den klimatnytta som skogen ger i form av biomassa blir perspektivet för smalt. Man måste ha en helhetssyn, det går inte att isolera en parameter.

Inte som i Sydeuropa

Nuvarande förslag är dessutom alltför detaljreglerande och byråkratiska, menar flera kritiker. Förslagen anpassas heller inte efter olika medlemsländers olika förutsättningar, utan drar alla över en kam, något som drabbar Sverige och även Finland särskilt hårt, menar Pål Börjesson.

Det går helt enkelt inte att ha likriktade regler för hela EU eftersom förutsättningarna mellan EU-länderna skiljer sig så mycket åt:

– Kommer man ner i södra Europa består skogsområden ofta av antingen hårt drivna plantager eller naturreservat. Mitt intryck är att EU formulerat sina förslag som om alla länder har liknande upplägg. 

Svenskt skogsbruk ser helt annorlunda ut, förklarar Pål Börjesson.

– Här jobbar man mycket med kombinerande produktions- och miljömål. Vi för in miljöanpassningar också i traditionellt skogsbruk och jobbar mycket med frivillighet och certifieringar.

Kan bli övermäktigt för svenska skogsägare

Också ägarformerna skiljer sig åt. I många länder ägs och förvaltas skogsmark av staten eller några få stora bolag medan det i Sverige finns över 300 000 privata skogsägare. Så många ägare är ovanligt internationellt sett.

– I taxonomin krävs bland annat utförlig redovisning av klimatberäkningar för alla skogsskötselåtgärder. Att som stort skogsbolag hantera detta kan vara möjligt, men för en enskild skogsägare kan det bli snudd på övermäktigt. 

Dessutom kan det bli kontraproduktivt ur klimatsynpunkt. Sverige rapporterar kolbalanser på nationell nivå.

– Det är bara meningsfullt att göra sådana här analyser på nationell eller regional nivå eftersom omloppstiderna är så långa. 

Inga nya skogsvägar får byggas

Ett annat exempel på detaljreglering är att ingen stamved får användas för energiändamål. Den ska istället gå till produkter, som exempelvis virke i hus. 

– Att värdefull stamved förädlas till produkter sköts ju redan av marknaden eftersom priset på sågtimmer är många gånger högre än för exempelvis skogsbränslen, så det här blir en onödig reglering. Det finns dock situationer då viss typ av stamved är lämplig för energiändamål, exempelvis klen stamved som har en begränsad annan avsättning. 

”Vi vill ha en taxonomi, men då ska den var ordentligt genomarbetad. Inte så här.”

Inte heller några nya skogsvägar får byggas, något som kan påverka allt från friluftsliv till möjligheter till brandbekämpning.  

Taxonomin kommer också att begränsa kalhyggen till förmån för så kallat kontinuitetsskogsbruk för att bland annat öka biodiversiteten. Är det inte bra?

– Jo, det är bra där det är lämpligt att göra det eller på andra sätt öka den biologiska mångfalden i skogen. Men det är en dyrare produktionsform och det tar tid att ställa om för att få till bestånd med olikåldriga träd. Man bör lägga grunden för detta när ett bestånd tagits ner och via röjningar och gallringar så detta kan inte ske direkt som EU förslår, kommenterar Pål Börjesson. 

Kan påverka svensk ekonomi

Olika typer av skogsbruk behövs, då olika skogsbruk har för- och nackdelar. Dagens skogsbruk ger exempelvis mycket bioråvara och klimatnytta.

Ungefär tio procent av Sveriges exportvärde kommer idag från skogen vilket innebär att svensk ekonomi som helhet kan påverkas av förslaget. Förslaget är dock inte spikat, även om det enligt Pål Börjesson är osäkert hur stora förändringar som kan ske eftersom förslaget redan varit ute på flera konsultationer. 

– Vi vill ha en taxonomi, men då ska den var ordentligt genomarbetad. Inte så här. 

Pål Börjesson är professor i miljö och energisystem vid Lunds universitet och ledamot i Kungliga skogs- och lantbruksakademin. Det är i egenskap av det senare som han varit delaktig i remissvaret. 

 Läs mer på regeringens hemsida, En taxonomi för hållbara investeringar
 

Pål Börjesson i Forskningsportalen inklusive kontaktuppgifter.

Källa: Lunds universitet / Av Kristina Lindgärde 

- Annons -

Latest Articles