tisdag, september 28, 2021

Annonsera/Prenumerera

spot_img

Är växtbaserade drycker verkligen hållbara?

De växtbaserade dryckerna har ökat i popularitet och blivit en mer framträdande konkurrent till mjölk från djur, huvudsakligen komjölk. Samtidigt är frågan om vad som egentligen är hållbart mer komplicerad än vad man kan föreställa sig.

Enligt Skånemejerier är betande kor viktiga för att behålla öppna landskap och förhindra betesmarker från att växa igen. Kontinuerlig konsumtion av komjölk och mejeriprodukter innebär att korna kan beta marker och bevara artrikedomen av gräs och örter som inte finns i skogar. Företaget påpekar även att variationen av örter och gräs på öppna marker vidare hjälper insekter och fåglar att upprätthålla stabila populationer. Fler insekter betyder att fler pollinatörer kan förflytta sig och pollinera växter. Förutom den biologiska mångfalden understryker Skånemejerier även att betesmarker binder kol i jorden och att det är bra för klimatet.

Enligt en dokumentär framgår det att professor Walter Willett, som forskar om näring i Förenta staterna i staden Boston, har bedrivit ett dussintal studier. Han har dragit slutsatsen att en hälsosam portion av mjölk och mjölkprodukter som förekommer tre gånger om dagen inte är bevisat. Han påstår att inte tillräckligt många bevis har hittats som visar att konsumtionen av flera mjölkprodukter skulle skydda mot benskörhet, som man har antagit innan. Han uttrycker vidare att människor i de flesta länder i världen inte dricker mjölk bortom tidig barndom. Människor från dessa länder har även en mindre förekomst av brutna ben. En hög mjölkkonsumtion kan ha oönskade effekter eftersom det påskyndar tillväxten och är tänkt att hjälpa små djur växa. Ett däggdjur som människan får i sig ämnen som egentligen avsetts för under deras tillväxtperiod under hela livet, t.o.m. som vuxna människor. Med hänsyn till cancer verkar det vara oroande. För alla cancertyper finns det en antagen korrelation, enligt både professor Willett och professor Watzl. Professor Watzl uppger att när det handlar om prostatacancer, gäller det att en väldigt hög konsumtion på cirka en till 1,2 liter mjölk om dagen kan öka risken för prostatacancer. Det som framgår är att barn behöver mycket kalcium. Vuxna kan genom en balanserad kost avstå från mjölkprodukter, men det är inte säkert att det är en diet som är lämplig för barn. Professor Willett rekommenderar därför maximalt två portioner om dagen och noterar att matvanor är kulturellt präglade och att en högre konsumtion inte hade gett fler fördelar.
Det framgår att komjölk inte skulle ha fördelaktiga hälsoeffekter. Det finns inte tillräckligt många studier som visar att mjölk skyddar mot osteoporos.

Marknadsföringen av alternativa drycker menar att det är mer hållbart att välja växtbaserade alternativ. Flera förpackningar av olika företag som säljer växtbaserade drycker hävdar att det är miljövänligt att konsumera mjölkfria produkter. Enligt en intervju med Anya Doherty, som är forskare på Cambridge universitet, menar dokumentären att framställningen av komjölk kräver fyra till sex gånger mer land jämfört med växtbaserade alternativ. Komjölk har även en högre vattenförbrukning, drygt 200-300 liter för en liter mjölk.

De växtbaserade alternativen verkar framstå som det mer miljövänliga och hälsosamma alternativet, om man bortser från kritik. Växtbaserade drycker finns i flera olika sorter som havre, kokos, mandel, soja och ris samt de som består av hassel-och cashewnötter.

För en liter mjölk krävs 2,5 kilogram koldioxid. Koldioxidavtrycket för mandeldryck är lägre, men nackdelen är att fördelen kommer med en ökad vattenförbrukning. För en liter mandeldryck krävs cirka 400 liter vatten, vilket i vissa fall är dubbelt så mycket som för mjölk. Mandeldryck består oftast av mandel som odlas i Kalifornien, ett område som frekvent drabbas av torka. Följden av detta brukar bli skogsbränder. Dessutom drabbas delstaten av vattenbrist. Ett glas mandeldryck behöver dessutom 74 liter vatten för att produceras.

Även sojabönor är kontroversiella. Sojabönor odlas ibland på mark där regnskogar skövlas för att ge plats åt odlingar. Det är i de fall där importerade bönor från Brasilien används och gäller inte dryck som framställs med soja som odlas i Europa. Sojadryck har ett koldioxidavtryck på ungefär 0,8 kilogram per liter, vilket motsvarar cirka en tredjedel av komjölkens koldioxidavtryck. Risdryck har också fått kritik. Vid framställning av ett glas risdryck behövs 54 liter vatten. Dessutom förorenar risodlingar miljön på olika sätt, bl.a genom transporter och att vissa odlingsmetoder orsakar metanutsläpp. Havredryck har ett bättre koldioxidavtryck om man ser till faktorer som land- och vattenförbrukning. Havre kan odlas i närheten, vilket minskar transporten.

Enligt samma dokumentär är de mest populära växtbaserade dryckerna i Tyskland havre, mandel och soja. Ett företag som framställer växtbaserade drycker som havre, kokos, ris och soja och med produktion i den tyska staden Beckum har fortsatt att expandera sin verksamhet. Målet är att i framtiden kunna producera 140 miljoner liter årligen. Företaget har en vinst på över 40 procent och har genomgått en tillväxt på 50 procent det senaste året. Bernd Eßer som arbetar som direktör för Berief Food, företaget som framställer växtbaserade drycker, förklarar att de år 2009 var 50 medarbetare och att de nu är 330 medarbetare och att företaget förväntar sig vidare ökning av försäljning och utökning av verksamheten framöver.

Samtidigt som denna trend har observerats har man sett att mjölkkonsumtionen har minskat i Tyskland. 2019 var den genomsnittliga konsumtionen av mjölk per person 45,5 liter/år och har tendensen att minska, förutom vid hamstrandet av mat under Coronapandemin. Dokumentären lyfter fram att anledningarna kan vara att frukostens roll och betydelse har minskat och att ett åldrande samhälle med färre barn leder till minskad mjölkkonsumtion. Men enligt Björn Börgermann, som är talesman för MIV (Mjölkförbundet i Tyskland) förs även kampanjer på sociala medier med syfte att ändra synpunkten på mjölk. Budskapet som sprids uppger att mjölk inte är hälsosamt och att det inte är etiskt att konsumera det. Professor Bernhard Watzl, som har undersökt hälsoeffekterna av mjölk, hävdar att det är viktigt att inte dra slutsatser enbart baserat på resultatet av en studie. Trots det betonas en kontroversiell studie med tusentals personer som konsumerade komjölk och som visade att ju högre mjölkkonsumtion människorna hade, desto mer ökade dödligheten. Enligt professor Watzl är det många faktorer som är vilseledande. Exempelvis är det inte tydligt hur man fastställer den exakta mängden mjölkkonsumtion och inverkan av andra livsmedelsvaror som konsumtion av bland annat kött och grönsaker. Fysisk aktivitet och övervikt är också faktorer som påverkar men som inte framgår tydligt hos deltagarna. Det är fortfarande oklart om mjölk orsakar hälsoproblem eller inte.

Växtbaserade drycker får inte kallas mjölk, för att mjölk är ett begrepp som avser animaliska produkter enligt en EU-lagstiftning. Mejeriföretag, däribland även Skånemejerier, marknadsför mjölk som en viktig källa till flera sorters vitaminer. Företag som tillverkar växtbaserade alternativ lyfter också fram att dryckerna innehåller olika vitaminer. Deras argument blir att näringsinnehållet i mjölk och alternativdryck är detsamma, om man jämför detta med marknadsföringen av mejeriprodukter. Alpro, ett annat företag som tillverkar alternativdrycker med havre, kokos, mandel och soja, lyfter fram andra fördelar än näringsinnehållet. Förutom aspekterna ur miljösynpunkt, signalerar förpackningarna även att vissa produkter inte innehåller tillsatt socker eller är sockerfritt för att på något sätt försöka skilja sig åt från mjölk,vilket är en produkt som naturligt innehåller socker i form av laktos.

Även laktosfritt mjölk innehåller socker i form av glukos och galaktos, vilket är socker som bryts ned från laktos med hjälp av enzymet laktas enligt en artikel från Arla. Det finns dock ett problem som lyfts fram av dietisten Monica Bischoff, nämligen kalciumintaget. Det rekommenderade dagliga intaget av kalcium är 1000 milligram om dagen, ett värde som inte är enkelt att uppnå utan mjölkprodukter. Hon uppger därför att man bör vara försiktig och köpa produkter med kalcium. Det är inte heller alla växtbaserade drycker som innehåller kalcium, vilket gör att konsumenterna måste försäkra sig om att produkten som de konsumerar innehåller kalcium. Detta är inte något man kan göra vid alla tillfällen om man exempelvis beställer mat eller dryck någon annanstans.

Enligt dokumentären skiljer sig också näringsvärdet åt mellan dryckerna. Sojabaserade drycker innehåller flest kalorier medan kokosdrycker innehåller minst kalorier. Risbaserade och havrebaserade drycker innehåller i sin tur mer kolhydrater än de som består av soja och kokos. Mandelbaserade drycker har högst fettinnehåll. Lightprodukterna kan i sin tur fortfarande innehålla socker, om sockret förekommer i produkten naturligt eller om det tillsätts för smakens skull för att ersätta fettets roll. Nötbaserade drycker innehåller mycket vatten och socker, men knappt nötter. Enligt dietisten är komjölk ett grundläggande och näringsrikt baslivsmedel med många vitaminer, viktiga proteiner och smältbara fetter.

Dokumentären har även filmat med en bonde som har ställt om sin produktion från mjölk till havre av etiska och ekologiska anledningar och på grund av den aktuella diskussionen om djuromsorg. Bonden uppger även att han upplever att samhällstrycket och kritiken mot djurhållningen inte kommer att upphöra och att mjölkindustrin kommer att ha det svårare framöver. Gården framställer egen havredryck för hand enligt ett eget recept. Havredrycken som framställs är ekologisk. Efterfrågan blir bemött och familjen är nöjd med den. Gården producerar även linser istället för kött. Med havre som växer på fältet kan han framställa 150 000 liter dryck, vilket motsvarar det hans kor gav som högst årligen. På grund av agrikulturella skäl har bonden bestämt sig för havreodling. Havre behöver lite gödsel och få näringsämnen. Det är bra för marken och passar till odling efter grödor som kräver mer intensiv odling, exempelvis vete. Havre växer även fort, vilket leder till att ogräs får svårare att växa. Användningen av bekämpningsmedel kan minska med havreodlingar. Med andra ord gynnas skiftesbruket av havre. Många andra gårdar framställer även växtdrycker parallellt med mjölken, samtidigt som mer än 30 000 gårdar som producerade mjölk upphörde sin produktion i enbart Tyskland.

I framtiden kan det även bli aktuellt med mjölk som framställs med hjälp av avancerad teknologi. Det skulle inte behövas kor om forskare lyckas framställa mjölk på laboratorium.

Teknologi har alltid använts för att producera livsmedel på olika sätt och kan även fortsätta användas som lösning på problemet med mjölkkonsumtionens konsekvenser idag. Tester som har gjorts på laboratorium har utgått ifrån komjölk som grundläggande innehåll, men har tagit beståndsdelar som mjölkprotein och kasein från riktig mjölk. Därefter har forskare försökt växa fram dessa med hjälp av mikroorganismer. Mikroorganismerna har genetiskt omvandlats för att kunna producera mjölkprotein och kasein. Istället för en ko som omvandlar beståndsdelarna till proteiner och andra näringsämnen i mjölk kan mikroorganismer göra detsamma. Samma genetiska information som finns i kon återfinns i mikroorganismerna. Globalt forskar flera företag på olika tillvägagångssätt för att kunna producera och bevara mjölkprotein. Tills dess så kommer frågan om huruvida växtbaserade drycker eller komjölk ska konsumeras vara upp till efterfrågan att bestämma.

Bianca M. – Info Express
hello@infoexpress.se

Källor: “Svensk mjölk är hållbar”, Skånemejerier
Dokumentär av ZDF. Originaltitel: ‘Kokos oder Kuh? Der Hype um die neue “Milch”’.
“Våra produkter” Alpro
“Så tillverkas laktosfri mjölk”, Arla

- Annons -

Latest Articles