tisdag, september 28, 2021

Annonsera/Prenumerera

spot_img

Vad gör EU för att minska arbetslösheten?

Efter en stadig minskning sedan 2013, ledde pandemin till att arbetslösheten inom EU ökade 2020. Så vad gör EU för att minska arbetslösheten och bekämpa fattigdomen?

Arbetsmarknadsvillkoren och arbetstagarnas rättigheter har förbättrats avsevärt i EU under de senaste åren. Kampen mot arbetslösheten och konsekvenserna av coronapandemin är fortsatt de största utmaningarna för EU för att skapa kvalitativa jobb och ett socialt inkluderande EU.

Ta reda på vad EU gör för att skydda jobb och arbetstagare som drabbats av coronapandemin.

Insatser har i dag gjorts på en rad områden, bland annat för att hjälpa ungdomar att ta sig in på arbetsmarknaden, bekämpa långtidsarbetslöshet, uppgradera kompetens och främja arbetstagarnas rörlighet inom EU.

Arbetslösheten i EU

I april 2021 var arbetslösheten inom euroområdet 8 procent, en minskning från 8,1 procent i mars 2021, men en ökning från 7,3 procent i april 2020. 

EU:s respektive EU-ländernas befogenheter

Det är fortfarande EU-länderna själva som bär det största ansvaret för sysselsättnings- och socialpolitiken. EU kompletterar och samordnar dock ländernas insatser och uppmuntrar dem att dela med sig av bästa praxis.

Enligt artikel 9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt bör unionen tänka på att försöka nå en hög sysselsättningsgrad när den fastställer och genomför all sin politik och verksamhet.

EU:s strategi för sysselsättning

EU-länderna beslutade 1997 om en uppsättning gemensamma mål för sysselsättningspolitiken, för att kunna bekämpa arbetslösheten och skapa fler och bättre jobb i EU. Denna politik kallas för den europeiska sysselsättningsstrategin.

Europeiska kommissionen övervakar och genomför strategin med hjälp av den europeiska planeringsterminen, som är en årlig cykel för EU:s samordning av ekonomi- och sysselsättningspolitiken.

Under planeringsterminen utvärderar EU den sociala situationen och sysselsättningssituationen utifrån sysselsättningsriktlinjerna, gemensamma prioriteringar och målen för nationernas sysselsättningspolitik. För att hjälpa EU-länderna göra framsteg tittar kommissionen på vilka framsteg de hittills har gjort för varje mål och utfärdar sedan landspecifika rekommendationer.

Hur finansieras detta?

Europeiska socialfonden (ESF) är det viktigaste instrumentet EU har för att se till att mer rättvisa jobbtillfällen skapas för alla som bor i EU, såväl arbetstagare som unga och arbetssökande.

Europaparlamentet föreslog att finansieringen i EU:s långtidsbudget för åren 2021-2027 skulle öka. Den nya versionen av fonden, med namnet Europeiska socialfonden plus (ESF+) med en budget på 88 miljarder euro fokuserar på utbildning, vidareutbildning och livslångt lärande, liksom att trygga rättvis tillgång till kvalitativa anställningar, social inkludering och kampen mot fattigdom.

EU:s program för sysselsättning och social innovation (EaSI) ska bidra till att sysselsättnings- och socialpolitiken moderniseras, göra det lättare för företag inom den sociala sektorn och utsatta människor som vill skapa ett mikroföretag att få tillgång till finansiering samt öka arbetstagarnas rörlighet genom Eures-nätverket. Det europeiska jobbnätverket underlättar rörligheten genom att tillhandahålla arbetsgivare och arbetssökande information, och det har även en databas över lediga platser och platsansökningar runtom i Europa.

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ger stöd till arbetstagare som har förlorat sina jobb på grund av globaliseringen (som gör att företagen kanske stänger eller flyttar sin produktion till länder utanför EU) eller av den ekonomiska och finansiella krisen, och hjälper dem att hitta ett nytt jobb eller starta eget företag.

Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (Fead) stöder EU-ländernas initiativ som syftar till att ge de som har det sämst ställt mat och grundläggande materiellt bistånd och till att de ska inkluderas socialt sett.

I den uppdaterade versionen av ESF+ slår samman ett antal befintliga fonder och program, såsom ESF, EaSI, Fead och sysselsättningsinitiativet för unga, och alla deras resurser samlas så att stödet blir mer integrerat och riktat.

Bekämpning av ungdomsarbetslösheten

En av EU:s åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslösheten är ungdomsgarantin – ett löfte från EU‑ländernas sida om att alla unga under 30 år ska få ett högkvalitativt erbjudande om sysselsättning, vidareutbildning, lärlingsutbildning eller praktik senast fyra månader efter det att de blivit arbetslösa eller avslutat sin formella utbildning. Genomförandet av ungdomsgarantin får stöd av EU i form av investeringar genom ungdomssysselsättningsinitiativet.

Europeiska solidaritetskåren erbjuder unga en möjlighet att arbeta som volontärer och i solidaritetsrelaterade projekt runtom i Europa. Plattformen Ditt första Eures-jobb hjälper unga i åldern 18–35 som är intresserade av att skaffa sig yrkeserfarenhet utomlands att hitta ett jobb, en praktikplats eller en lärlingsutbildning.

Rätt kompetens, rätt jobb

EU uppmuntrar folk att skaffa sig kompetens och att fortbilda sig, ser till att kvalifikationer blir mer jämförbara samt sprider information om efterfrågan på kompetens och anställningar. På så vis blir det lättare att hitta ett bra jobb och att göra ett bättre yrkesval.

Den nya kompetensagendan för Europa sjösattes 2016. Den består av tio insatser som ska ge medborgarna tillgång till rätt utbildning och stöd och leda till att ett antal befintliga verktyg, såsom den europeiska meritförteckningen (Europass-cv), ses över.

Problemet med långtidsarbetslöshet

Långtidsarbetslöshet, det vill säga när någon är arbetslös i över tolv månader, är en av orsakerna till ihållande fattigdom. I vissa EU-länder är långtidsarbetslösheten fortfarande väldigt hög och den utgör fortfarande nästan 50 % av all arbetslöshet.

EU-länderna har antagit följande rekommendationer för att långtidsarbetslösa ska integreras bättre på arbetsmarknaden: de ska uppmuntras att registrera sig vid en arbetsförmedling, få ingående individuella utvärderingar som ska avgöra vilka behov de har samt få individanpassade planer för att kunna hitta ett nytt jobb (ett avtal om återinträde på arbetsmarknaden). Alla som har varit arbetslösa i 18 månader eller längre ska erbjudas detta.

Långtidsfrånvaro från arbetslivet leder ofta till arbetslöshet och till att arbetstagare lämnar arbetsmarknaden för gott. För att arbetstagare som drabbats av skador eller är kroniskt sjuka ska kunna stanna kvar och återintegreras på arbetsplatsen utarbetade Europaparlamentet år 2018 en uppsättning åtgärder som EU-länderna ska arbeta med. Bland annat ska arbetsplatserna anpassas i större utsträckning med hjälp av program för kompetensutveckling, arbetsvillkoren bli mer flexibla och arbetstagarna få stöd (till exempel genom coachning eller tillgång till en psykolog eller terapeut).

Främja rörligheten för arbetstagare

Ett sätt att få ned arbetslösheten kan vara att göra det lättare för människor att arbeta i ett annat land. EU har inrättat en uppsättning gemensamma bestämmelser för att de sociala rättigheterna som rör arbetslöshet, sjukdom, föräldraskap, familjebidrag osv. ska skyddas när man flyttar till ett annat land i Europa. Bestämmelserna om utstationering av arbetstagare fastställer principen att samma arbete på samma arbetsplats ska ge samma lön.

Ta reda på mer hur EU hanterar globaliseringens effekter på sysselsättningen.

- Annons -

Latest Articles