tisdag, september 28, 2021

Annonsera/Prenumerera

spot_img

Timmarna du sover betyder mer än du tror

I en ny studie har forskare vid Lunds och Uppsala universitet sett ett tydligt samband mellan hur länge man sover och ett antal biomarkörer kopplade till kardiometabola sjukdomar, som hjärt- och kärlsjukdomar och typ 2-diabetes.
– Med en ökad kunskap om själva mekanismerna för utveckling av sjukdom ökar möjligheterna för en mer specifik och riktad behandling, säger Sölve Elmståhl, en av forskarna bakom studien.

Tidigare forskning visar att för lite sömn leder till ökad risk för sjukdomstillstånd som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och fetma. I många fall misstänker forskarna att det är sjukdomen som ger upphov till sömnstörningar, men det kan också vara så att brist på eller för mycket sömn bidrar till att en person blir sjuk.
I en ny studie har en forskargrupp vid Lunds och Uppsala universitet studerat sambandet mellan sömn och biomarkörer som sedan tidigare kopplats till kardiome- tabola sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar och typ 2-diabetes.

KOMPLEXT MÖNSTER BAKOM

Forskningen behöver få mer kunskaper om kopplingen mellan sömnstörningar och olika kardiometabola sjukdomar.

– Vi vet sedan tidigare att det finns proteiner eller bio- markörer i blodet som är starkt kopplade till kardiovasku- lära och metabola sjukdomar. Det här är en av de första studierna där man tittar på sambandet mellan biomarkörer och sömnstörningar för att se om det sambandet håller. Det finns ett oerhört komplext mönster bakom sjukdomsutvecklingen. Vi hoppas kunna bidra med en pusselbit, säger Sölve Elmståhl, professor i geriatrik och koordinator vid EpiHealth vid Lunds universitet.

Sölve Elmståhl
Sölve Elmståhl, professor i geriatrik och koordinator vid EpiHealth vid Lunds universitet.


STOR BEFOLKNINGSSTUDIE TILL HJÄLP

I den nya studien har man använt data från det stra- tegiska forskningsområdet EpiHealth och befolknings- studien av 25 000 personer 45 till 75 år bosatta i Malmö och Uppsala där analys gjorts på blodprov förvarade i en biobank från 2 430 personer och som svarat på frågor om sin sömn. Cirka 90 procent av deltagarna hade en normal sömn, medan 8 procent sov mindre än sex timmar per natt och 4 procent mer än nio timmar.

Med hjälp av skräddarsydd ny teknik kan man idag studera många proteiner i blodplasma samtidigt. I studien undersöktes 243 olika proteiner kopplade till kardiome- tabola sjukdomar. Fem av proteinerna – follistatin (FS), matrix metallopeptidase 9 (MMP9), urokinase receptor (UPAR), adrenomedullin (ADM) och kidney injury mole- cule (KIM) – stod ut i studien och visade upp ett u-format samband med sömntiden. Vid lite sömn var nivåerna av biomarkörerna höga, men minskade vid normal sömn
för att öka igen vid mer än nio timmars sömn. När datan återges ser kurvan ut som ett u.

LÅNGSIKTIG FORSKNING

Sedan tidigare har forskare konstaterat ett samband mellan proteinerna MMP9, FS och UPAR och inflamma- torisk aktivitet i hjärtat. Biomarkören KIM har kopplats till hjärtats funktion, medan proteinet ADM har kopplats till sömnapné och till risken för att drabbas för hjärtinfarkt.

– Resultaten från vår tvärsnittsstudie faller väl in med det som visats i tidigare publikationer. Vi har kandidater som kan förklara tänkbara mekanismer till hur olika kardiometabola sjukdomar utvecklas men vi behöver kon- firmera det i studier som sträcker sig över 10-15-20 år och vid upprepade mätpunkter se om personerna utvecklar ett sjukdomstillstånd, berättar Sölve Elmståhl och fortsätter:

– Är sömnstörningarna upphovet till att proteinmarkör erna förändras? Vad är hönan och vad är ägget? Det
är sannolikt inte en enskild mekanism utan multipla mekanismer som bidrar till sjukdomsutvecklingen.

Vad kommer den här forskningen leda till om du ser framåt?

– Detta är ett exempel på samverkan mellan forskare från Lund och Uppsala universitet som framför allt är inriktad på förståelse av vilka mekanismer som leder
till utvecklingen av sjukdomar. Men jag hoppas att den i framtiden kan vara en del i utvecklingen av bättre behandlingar och nya läkemedel.

Studien har letts av Jenny Theorell Haglöf, docent vid Institutionen för medicinska vetenskaper, lung- allergi- och sömnforskning vid Uppsala universitet.

Källa: Lunds universitet

- Annons -

Latest Articles