torsdag, juni 17, 2021

Annonsera/Prenumerera

spot_img
HemSamhällePandemin ökade svenskens mediekonsumtion till sju timmar per dag

Pandemin ökade svenskens mediekonsumtion till sju timmar per dag

-

Svenskarna ägnade mer tid än någonsin åt medier under 2020, sammanlagt i snitt sju timmar per person. Under det första pandemiåret ökade också nyhetskonsumtionen och betalningsviljan för både underhållningsmedier och nyhetsmedier på nätet. Det visar 2020 års Mediebarometer, genomförd av Nordicom vid Göteborgs universitet.

Pandemin har medfört ovanligt stora förändringar i befolkningens medievanor. Mellan 2019 och 2020 ökade den sammanlagda användningstiden från sex till sju timmar per dag.  Enligt Ulrika Facht, medieanalytiker vid Nordicom, är det en historisk ökning.

− 2020 års mediekonsumtion var den högsta vi någonsin uppmätt i Mediebarometerns fyrtioåriga mäthistoria. Det är också den största förändringen mellan två år som vi sett i våra mätningar. I Mediebarometern brukar vi annars se hur medievanorna ändras långsamt över längre tid.

I genomsnitt lade svenskarna nästan två och en halv timme på ljudmedier, som strömmad musik och radio. Lika mycket tid lades på rörlig bild som vanlig tv, strömningstjänster på nätet och Youtube. Vidare ägnades lite mer än en timme åt textbaserade medier som tidningar, böcker och tidskrifter, vilket är ungefär lika mycket tid som lades på sociala nätverkstjänster.

Allra mest omfattande var medieanvändningen bland 15- till 24-åringar som tittade och lyssnade närmare nio timmar dagligen.

Fler tog del av nyheter

Pandemin har också haft stor betydelse för befolkningens intresse för nyhetstjänster av olika slag. Under 2020 märktes en bred uppgång i räckvidden för professionella nyhetsmedier i samtliga åldersgrupper.

Därmed vändes en flerårig trend som inneburit att fler tar del av nyheter via sociala nätverkstjänster, framförallt Facebook, medan färre tar del av nyheter från professionella medier.

− De professionella nyhetsmedierna har flyttat fram sina positioner under pandemin. Det är ett brott mot en längre trend med sjunkande nyhetskonsumtion, säger Karin Hellingwerf, medieanalytiker på Nordicom.

Störst var ökningen för Sveriges Television. En vanlig dag år 2020 såg 52 procent av befolkningen på Sveriges Television, jämfört med 46 procent året innan. Sveriges Television stärkte därför sin ställning som landets mest använda nyhetsförmedlare.

Även dagspressen fick en större publik under 2020. Men ökningen gällde bara på nätet, räckvidden för tryckta dagstidningar fortsatte att sjunka.

Det växande intresset för dagspressens journalistik innebar också en ökad vilja att betala för nyheter. 2020 hade 49 procent tillgång till en prenumererad dagstidning, på papper eller digital, en ökning med 3 procentenheter från 2019. Tillväxten skedde på nätet, samtidigt föll andelen som hade tillgång till en tryckt dagstidning till rekordlåga 29 procent.   

Minskade åldersklyftor

Pandemin har också medfört ett ökat intresse för att betala för underhållning. Under 2020 hade 70 procent av befolkningen mellan 9 och 79 år tillgång till en abonnerad strömningstjänst för tv som Netflix och Viaplay. Lika många hade tillgång till en strömningstjänst för musik, som exempelvis Spotify. I båda fallen handlar det om en ökning med 7 procentenheter jämfört med året före.

Medieanvändningen har under det senaste decenniet präglats av stora åldersskillnader. Medan traditionella medier som tv, radio och tryckta dagstidningar har en fortsatt stark ställning i de äldsta åldersgrupperna, domineras ungas mediedag av sociala nätverkstjänster och strömmade tjänster. Men under 2020 ökade äldres användning också av digitala medier, vilket fick skillnaderna mellan yngre och äldre att minska något.

Källa: Göteborgs universitet/AV: Karin Andén

- Annons -