måndag, maj 17, 2021

Annonsera/Prenumerera

spot_img
HemÅsikterFritidsresandet lär öka i takt med hemmajobbandet

Fritidsresandet lär öka i takt med hemmajobbandet

-

Mer distansarbete leder inte nödvändigtvis till minskat resande. I stället kan fritidsresandet öka för att kompensera hemmasittandet, tror transportforskaren Lena Winslott Hiselius. För kollektivtrafiken kan det bli en utmaning.

Mycket talar för att distansarbetet kan vara här för att stanna, åtminstone delvis och på vissa arbetsplatser.

Lena Winslott Hiselius, professor i trafikekonomi vid Lunds universitet och forskningsledare vid Sveriges nationella centrum för forskning och utbildning om kollektivtrafik K2, har på olika sätt undersökt hur vi påverkas av den ökade digitaliseringen och hemmajobbandet. Bland annat i form av enkäter till medarbetare och intervjuer med HR-chefer på företag och myndigheter.

– Personalavdelningarna är kanske de som varit minst positiva till distansarbete tidigare, men också den här gruppen har svängt och planerar nu för ökat distansarbete inom verksamheten också efter pandemin. Även många ledningsgrupper diskuterar i den här riktningen.

Fritidsresenärers behov svåra att tillgodose

Ingen vet dock riktigt hur arbetslivet efter coronapandemin kommer te sig, eller om ett sådant skede någonsin fullt ut infinner sig. Rapporter finns, men pekar i olika riktningar.

Men eftersom digitala mötesformer har etablerat sig och många arbetsgivare nu ser chans till kostnadsbesparingar i form av såväl minskade kontorsytor som färre tjänsteresor är scenariot med mer distansarbete än före epidemin ingen högoddsare.

– Det innebär att vi får tid över helt plötsligt och det är väl ingen som tror att vi spenderar den tiden hemma. Vi kan åka och handla, hälsa på vänner, åka ut i naturen eller åka till aktiviteter lite längre bort i stället. Kanske välja fäktklubben i grannstaden i stället för på hemmaplan.

För kollektivtrafiken blir detta en svår ekvation, enligt Lena Winslott Hiselius.

– Många kollektivtrafikhuvudmän funderar på detta nu. Tidigare har man haft skol- och arbetsresande som sitt främsta uppdrag. Fritidsresandet skiljer sig eftersom det är så spritt i tid och vart vi åker. Det är svårare att kollektivtrafikförsörja fritidsresenärer, helt enkelt.

Mer info och kontaktuppgifter till Lena Winslott Hiselius i forskningsportalen

Kontoret blir en social mötesplats

Kontorsutrymmenas planlösning och funktion kan påverkas om hemmajobbandet permanentas. Det framkommer i de intervjuer med HR-chefer som Lena Winslott Hiselius gjort tillsammans med Peter Arnfalk.

– Kontoret går från att vara en arbetsplats med möten till att bli en mötesplats med arbetsmöjlighet. Den fysiska arbetsplatsen får en tydligare social funktion.

Det kan leda till att det något paradoxalt kan komma att ställas ännu högre krav på arbetslokalernas utformning. Attraktiva kontorslokaler kan segla upp en viktigare konkurrensfördel i rekrytering av nya medarbetare, tror Lena Hiselius.

Fler rekreationsområden närmre städerna

Förändringarna kan sätta igång kedjereaktioner och påverka exempelvis stadsplaneringen. Exempelvis kan kommuner se till att fler grönytor och rekreationsytor förläggs nära tätorter så att det mindre ofta än idag krävs bil för att besöka dem, spår Lena Winslott Hiselius. Samtidigt kan trafikkaoset kring de rekreationsområden som redan finns på så sätt minskas.

– Överhuvudtaget behöver vi samla in mer kunskap om det här vardagliga fritidsresandet. Om vart folk åker, hur ofta, hur väljer man sitt gym eller en fika med kompisar.

– Vi vill ju att det ökade fritidsresandet görs med gång och cykel eller kollektivtrafik.

Äldre kvinnor mest nöjda med distansarbete

Lena Winslott Hiselius och Peter Arnfalk, lärare och forskare vid Internationella miljöinstitutet vid Lunds universitet, skickade ut enkäter till anställda vid myndigheter, universitet och företag med frågor om deras upplevelse av distansarbetet. 1105 svar kom in. 

Deras resultat visar att kvinnor är mer nöjda än män med distansarbete och att ju äldre personen är, ju mer nöjd är hen med situationen.

– En förklaring kan vara att det blir lättare att få ihop livspusslet som kvinnor traditionellt tar större ansvar för om man jobbar hemma. De som är äldre löper större risk att bli allvarligt sjuka och uppskattar därför att slippa pendla. Som senior är man också mer självgående och behöver kanske inte alltid ha kollegor runt sig.

Vidare framkom att de som tidigare pendlade två till tre dagar i veckan var mest nöjda med distansarbete. Men ju fler dagar man tidigare pendlade desto mindre nöjd var man med distansarbete. Hur kan det förklaras?

– De som tidigare redan jobbade några dagar hemma hade också utrustning och rutiner på plats för hemarbete, det vill säga att omställningen inte blev så stor. Det hade också aktivt valt hemarbete.

– Vi hade också en andel deltidsarbetande. För dem blev ju förändringen i antalet pendlade dagar mindre än om man pendlat alla veckan dagar.

Källa: Lunds universitet

- Annons -