måndag, maj 17, 2021

Annonsera/Prenumerera

spot_img
HemArbetslivLönegapet mellan kvinnor och män: definitioner och orsaker

Lönegapet mellan kvinnor och män: definitioner och orsaker

-

Arbetande kvinnor inom EU tjänar i genomsnitt 14 procent mindre per timme än vad män gör. Ta reda på hur lönegapet mellan könen räknas ut och varför det finns.

Även om principen “lika lön för lika arbete” redan infördes med Romfördraget 1957, så lever lönegapet mellan könen envetet kvar, med bara marginella förbättringar under de senaste åren.

Vad innebär lönegapet mellan könen och hur beräknas det?

Lönegapet är skillnaden i den genomsnittliga bruttotimlönen mellan kvinnor och män. Den baseras på löner som betalas ut direkt till anställda före inkomstskatt och sociala avgifter dragits av. Bara företag med tio anställda eller fler räknas med i beräkningen. Det genomsnittliga lönegapet uppgick år 2019 till 14,1 procent.

Vissa av orsakerna till lönegapet är strukturella och beror på skillnader i anställning, utbildningsnivå och arbetslivserfarenhet. Om vi tar bort den delen återstår det vi kallar det justerade lönegapet mellan könen. I nuläget finns inget gemensamt sätt inom EU att beräkna det justerade lönegapet.

Lönegapet mellan könen inom EU

Inom EU skiljer sig lönegapet mellan könen mycket åt. Högst 2019 var det i: Estland (21,7 procent), Tjeckien (21,2 procent), Tyskland (19,2 procent), Slovakien (18,4 procent) och Ungern (18,2 procent). De lägsta siffrorna år 2019 finns i Polen (8,5 procent), Slovenien (7,9 procent), Belgien (5,8 procent), Italien (4,7 procent), Rumänien (3,3 procent) och Luxemburg (1,3 procent).

Att tolka siffrorna är inte så enkelt som det låter, då ett mindre lönegap i ett visst land inte nödvändigtvis betyder mer jämställdhet. I vissa medlemsländer tenderar ett mindre gap att bero på att färre kvinnor deltar på arbetsmarknaden, medan stora gap ofta kan härledas till att många kvinnor arbetar deltid eller att de framförallt arbetar inom vissa yrken. Trots det kan vissa strukturella orsaker till lönegapet mellan könen identifieras.

Lönegapets orsaker

I genomsnitt utför kvinnor mer obetalt arbete (exempelvis genom att ta hand om barn och hushåll). Sådant lönegap i obetald arbetstid återfinns i alla EU-länder, även om det varierar från 6-8 timmar i de nordiska länderna till över 15 timmar i Italien, Kroatie, Slovenien, Österrike, Malta, Grekland och Cypern, enligt siffror från 2015.

Det ger mindre tid för betalt arbete: Enligt siffror från 2018 arbetar nästan en tredjedel av kvinnor (30 procent) deltid, medan bara 8 procent av männen för desamma. När både obetalt och betalt arbete räknas in arbetar kvinnor fler timmar per vecka än män.

Sannolikheten är också betydligt större för kvinnor att göra avbrott i sina karriärer och att deras karriärsval påverkas av omsorgs- och familjeskyldigheter.

Överrepresenterade i lågbetalda jobb

Den mest framträdande faktorn för lönegapet mellan kvinnor och män är överrepresentationen av kvinnor i relativt lågbetalda sektorer som omsorg, handel och utbildning. Ungefär 30 procent av lönegapet förklaras av detta. Det finns fortfarande sektorer exempelvis inom forskning och teknik där andelen män är väldigt hög (över 80 procent).

Kvinnor har också färre chefstjänster. Mindre än 10 procent av de största företagens VD:ar är kvinnor. Om vi tittar på skillnader mellan olika yrkesgrupper är kvinnliga chefer de som drabbas värst. Kvinnliga chefer tjänar i genomsnitt 23 procent mindre per timme än manliga.

Men kvinnor drabbas också av ren diskriminering i arbetslivet, såsom att betalas sämre än manliga kollegor med samma kvalifikationer för arbete inom precis samma villkor och områden eller att de degraderas efter mammaledighet.

Så, kvinnor tjänar inte bara sämre per timme, men de utför också mer obetalt arbete, liksom färre betalda timmar och riskerar i högre utsträckning arbetslöshet jämfört med män. Alla faktorerna tillsammans innebär att skillnaden mellan män och kvinnor uppgår till nästan 37 procent inom EU (2018).

Minska gapet: Bekämpa fattigdom och stärka ekonomin.

Att minska lönegapet mellan könen medför större jämställdhet och främjar samtidigt fattigdomsbekämpning och ekonomin i stort.

Lönegapet mellan könen växer med ålder – parallellt med karriärer och ökade familjeskyldigheter – efter att ha varit förhållandevis litet när kvinnor och män påbörjar sin yrkesbana. Med mindre pengar att spara och investera ackumuleras gapet, och konsekvensen blir att risken ökar för kvinnor att slås ut socialt och hamna i fattigdom på ålderns höst Pensionsgapet mellan könen var 29 procent 2019.

Lika lön handlar inte bara om rättvisa. Det skulle också stimulera ekonomin då kvinnor skulle få mer pengar att spendera. Det skulle öka skattebasen och minska lite av bördan på välfärdssystemen. Bedömningar visar att en minskning av lönegapet med en procentenhet skulle öka bruttonationalprodukten med 0,1 procent.

Parlamentets insatser mot lönegapet mellan könen

Den 21 januari 2021 godkände ledamöterna en resolution om EU:s strategi för jämställdhet, som betonar att kvinnor ofta får minimilön och arbetar i utsatta arbetsvillkor. Därför kräver de bättre löne- och arbetsvillkor i starkt kvinnligt dominerade sektorer såsom inom sjukvård, omsorg och försäljning.

De uppmanade också kommissionen att presentera en ambitiös handlingsplan för att tackla lönegapet, med tydliga fastställda mål för att minska lönegapet under de kommande fem åren.

Dessutom förordar parlamentet flexibla arbetstidsarrangemang och åtgärder för att underlätta för kvinnor och flickor att studera och arbeta inom manligt dominerade sektorer.

Ta reda på mer om hur parlamentet bekämpar lönegapet mellan könen och för att främja jämställdhet i allmänhet.

- Annons -