söndag, augusti 1, 2021

Annonsera/Prenumerera

spot_img

Varför uppmuntras inte fler till att läsa på högskola och universitet?

Arbetsmarknaden idag prioriterar utbildning och att studera vidare efter gymnasiet ger individer en mer framträdande roll på arbetsmarknaden. Därför är det viktigt att fler uppmuntras till att åtminstone försöka studera vidare och att samhället på detta sätt anpassar sig till teknologins utveckling.

Jag påstår inte att alla ska studera på högskola och ha minst kandidatexamen. Många yrkesutbildningar på gymnasial nivå är betydelsefulla och avgörande för att delar av samhället ska fungera, exempelvis arbeten som undersköterska inom vård och omsorg. Problemet uppstår när alla yrkesutbildningar prioriteras i lika stor utsträckning och där niondeklassare får höra att de borde välja att gå en yrkesutbildning istället för att söka sig till ett teoretiskt program på gymnasiet utifrån skolämnen som de klarar bäst. Gymnasium i Sverige är uppdelade med tydliga profiler, där det är lätt att undvika det man är sämre på och samtidigt få en bra grund för eftergymnasiala studier. Det finns även kortare utbildningar man kan välja på högskolenivå, vilket hade varit ett bra alternativ för de som antingen är skoltrötta eller hade svårt att hantera strukturen på gymnasiet och som hade svårigheter med att prestera bra. Den kortare utbildningen fungerar även för folk som redan i förväg vet vilket arbete de vill ha och tycker om praktik. Om inget av alternativen passar en, kan man studera på deltid i vissa fall. Alla dessa val betonar att alla har möjligheten att studera och att högskolestudier kan prioriteras och avklaras.

Omgivningen spelar roll och är avgörande för individens utbildningsnivå. Det finns en tydlig skillnad mellan faktorer som klass som samspelar med ens utbildningsnivå. Genom att uppmuntra fler till att ansöka till högskoleförberedande program inför gymnasievalet eller studera vidare på högskola och universitet efter gymnasiet, kan man ge dessa individer en verklig chans att förbättra sin socioekonomiska situation. Högskoleutbildning kan bli någonting som inte bara ses som användbart, utan som åtkomligt för alla oavsett tidigare förutsättningar och uppväxt. En mer avancerad utbildning kan ändra förutsättningen för fler och förbättra deras socioekonomiska situation på längre sikt om eftergymnasial utbildning ses som tillgängligt.

Det som även kan vara betydelsefullt för valet att studera är synen på Komvux. Av egen erfarenhet från diskussioner med andra på gymnasiet, kan jag påstå att det fortfarande finns en stigma gällande Komvux bland gymnasieelever. Ett sätt att få fler att söka sig till mer avancerade studier är att ta bort känslor av skam och ångest gentemot Komvux och istället få fler att se det som en möjlighet att nå sina mål och drömmar. Låga betyg eller underkända resultat till följd av misstag eller andra händelser under gymnasietiden ska inte fungera som ett bevis på att man inte skulle kunna klara av en högskoleutbildning. Istället borde fler uppmuntras till att studera i den utsträckningen de kan för att säkerställa arbetsmarknadens tillgång till kompetent personal. Mentaliteten borde istället vara att man kan klara av sina studier på ett bra sätt om man vill, vilket är någonting som fler behöver höra.

Att inte uppmuntra fler tonåringar till att åtminstone läsa ett högskoleförberedande gymnasieprogram och att inte uppmuntra fler gymnasieelever att läsa vidare efter gymnasiet är detsamma som att vägra inse att samhället genomgår en förändring. Samhället förlitar sig alltmer på teknik och varje år innebär nya teknologiska utvecklingar som förändrar samhället förr eller senare. Det fungerar helt enkelt inte att förlita sig på att ha en stabil inkomstkälla som städare, målare eller fabriksarbetare framöver, inte med tanke på att människor ständigt arbetar med att ta fram mer avancerad teknologi som AI. De få arbeten som blir kvar inom mer lågutbildade yrken som inte helt automatiserats kommer inte att kunna fördelas jämnt mellan arbetarna om det konstant tillkommer mer personal inom dessa yrken. Om unga väljer samma yrkesutbildningar inom yrken som äldre människor redan har kommer det uppstå en obalans bland just dessa yrken om dessa arbeten börjar gå till maskiner. Att säga åt alla dessa människor att låta bli att utbilda sig till yrken som kräver en högskoleutbildning är som att ge upp innan en obestämd mängd potential har ens har upptäckts.

Det enda sättet att klara av att bemöta utmaningen till att förändra systemet är om enbart vissa av yrkesutbildningarna prioriteras och att fler uppmuntras till högskolestudier. Oavsett om de flesta väljer att ignorera problemet eller inte, blir den ekonomiska vikten av att ha en högutbildad befolkning stor. Detta kan man tydligt se om man följer exempelvis Japans och Sydkoreas utveckling. Båda länder har en stabil ekonomi och en utbildad befolkning. För att påpeka att detta inte är ett svagt argument och att föregående exempel bara var ett par sammanträffanden, vill jag även uttrycka att det inte är en slump att Storbritannien, Kanada, Ryssland, Frankrike och USA klarar sig bra på den globala ekonomiska marknaden. Dessa är länder som har en hög till relativ hög andel välutbildade bland befolkningen. Det finns undantag som förekommer här och där, men slutsatsen är ändå säker. Studier på universitet och högskola bidrar till en mer kompetent personal, som i sin tur bidrar till specifik kompetens och förbättrar landets ekonomi och förutsättningar som handelspartner globalt.

Att medvetet motstå samhällsförändringar och indirekt, men ständigt, motarbeta den gradvisa anpassningen till ett mer digitalt och robotstyrt samhälle är inte samma sak som att visa tecken på solidaritet gentemot de som riskerar att bli arbetslösa, eller som har blivit arbetslösa till följd av teknikens utveckling. Fler måste uppmuntras till att studera för att dels förbättra sina förutsättningar att få ett arbete och dels bidra till samhällets ekonomi. Den här förändringen är omfattande och kräver att fler elever uppmuntras till att studera och att tonåringar och unga människor tänker långsiktigt och anpassar sig efter en ny standard i enlighet med den tekniska utvecklingen.

Har du en åsikt du vill dela med sig av? Är du en tonåring med synpunkter på samhället eller någon som vill svara på debattartikeln? Skriv till: redaktion@infoexpress.se för chansen att få din synpunkt publicerad!

Bianca M.-Info Express
hello@infoexpress.se

- Annons -

Latest Articles