måndag, april 12, 2021

Annonsera/Prenumerera

spot_img
HemVärldenÄr protesterna i Myanmar och Indien en del av en större förändring?

Är protesterna i Myanmar och Indien en del av en större förändring?

-

Det har, enligt tidigare artiklar i Info Express, skett protester i Hong Kong och Thailand förra året. Även Myanmar och Indien har upplevt protester i år. Är detta bara någonting som är rent slumpmässigt eller det en del av en större samhällsförändring som sprider sig genom Asien?

För att kunna bestämma om det har skett ett sammanträffande eller inte, måste man betrakta de nya händelserna och sedan jämföra dessa med de som har inträffat förra året. Detta gör det enklare att se om det finns eventuella samband mellan protesterna sett till olika aspekter och senare förklara vilka anledningar som ligger bakom händelserna.

I Myanmar har protester skett sedan första februari, enligt BBC. Aung San Suu Kyi och andra partimedlemmar är fängslade efter anklagelser om valfusk och åtminstone tre människor har omkommit i protester mot den nya regimens makt. Anledningen till dessa protester är att folk ser detta som en kupp där regimen blir auktoritär och militären får mer makt. Militären har utropat undantagstillstånd och befolkningen hade ett begränsat tillgång till internet kort därefter. Detta har spridit oroligheter i landet med bunkring och protester till följd av militärens ingripanden. Detta började ske efter Suu Kyis uppmaning till allmänheten att protestera mot kuppen. Folk som deltar i rörelsen är bland annat advokater, lärare, studenter och andra anställda hos regeringen. Aung Suu Kyi kan beskrivas som kontroversiell. Hon har å ena sidan aktivt kämpat för att Myanmar ska styras demokratiskt, men har å andra sidan kritiserats av omvärlden för konflikterna inom Myanmar (som kommer beskrivas längre fram).

Vad har detta för betydelse om man jämför med de tidigare protesterna? Myanmar befinner sig geografiskt nära Thailand, som också har genomgått en rad protester förra året på grund av missnöjet med monarkin och dess makt bland unga människor. I båda fall har yngre generationer som har organiserat sig online hjälpt till att driva fram dessa protester. Om man ser detta som en underliggande anledning drivs förändring framåt främst på grund av sociala medier och unga människor som hjälper till med organisation av protester i grupper online. Detta kan sägas vara en strategi som har spridit sig från Hong Kong till Thailand, och senare till Myanmar. Myanmar är ett land som styrdes av militären efter sin självständighet 1948 och som demokratiserades 2011, efter att befolkningen varit under ett militärt styre sedan 1962. När militären återigen har tagit makten, kan det jämföras med andra maktutövningar. Förra året var protesterna i Hong Kong åter på gång efter kraftiga protester 2019, efter att Kina försökte införa en lag som ger kinesiska myndigheter ett ökat inflytande över området. Men förändringarna som har skett på sistone kan inte vara den enda anledningen till protesterna. Myanmar har tidigare kritiserats för behandlingen av rohingyer, en folkgrupp som har bott i landet i flera generationer. Minst 730 000 rohingyer har tvingats fly för att inte utsättas för förföljelse och övergrepp i Myanmar och samtidigt råder en rättegång organiserad av FN som ska bestämma huruvida militären i landet har gjort sig skyldig till folkmord eller inte. Suu Kyi och militärstyrkan förnekar detta. Detta tyder i sin tur på att det har uppstått allvarliga konflikter i landet innan dessa protester utlöstes, vilket talar emot att det bara skulle finnas en anledning till protesterna. Det kan handla både om frihet och om rohingyabefolkningens utsatta situation, vilket gör att man inte kan dra en slutsats angående källan till konflikterna.

Indien har inlett året med demonstrationer under januari, som svar på en lag som introducerades i september. Regeringen hävdar att lagen är nödvändig för att modernisera agrikulturen och att bönderna kan sälja sina grödor till privata företag istället för statligt kontrollerade marknader, som finansieras genom skatt. Bönderna däremot tycker att det är ett sätt för privata företag att utnyttja arbetskraften och att de riskerar att förlora sina landområden. Detta är viktigt att ta hänsyn till, eftersom 50% av Indiens arbetskraft är aktiv inom odling. De protesterar för att de upplevde att regeringen inte tog hänsyn till deras åsikt och försöker tvinga fram förändringar. Regeringen är inte villig att helt ge efter böndernas val, utan har hittills bara beslutat att skjuta upp lagen ytterligare.

Till skillnad från de tidigare protesterna kan man se att det finns en tydlig skillnad mellan protesterna i Indien och de i övriga Asien. Folk som demonstrerar mot lagen försöker motarbeta en viss kontroll av regeringen, men är inte ungdomar med en annan vision för samhället som sprider hoppfulla budskap om förändring. Det verkar inte ha uppstått en annan typ av konflikt i samhället innan protesterna inträffade, men samtidigt kan detta ändå säga någonting om samhället. Bönderna har befunnit sig i en utsatt situation redan innan regeringen ville införa en ökad kontroll, men det är inte samma restriktioner och kontrollerande åtgärder som ligger bakom protesterna i Indien.

Sammanfattningsvis kan man säga att oroligheterna i Asien har ökat, då främst den yngre generationen har kunnat reagera på restriktioner och lagstiftningar eller händelser som de anser ger staten mer kontroll än vad som behövs, men å andra sidan kan man inte koppla varje händelse till detta och se det som en del av en större förändring, i till exempel fall som Indiens protester. Det finns ett huvudsakligt syfte med alla protester i Asien den senare tiden, och det är att individens frihet värdesätts, vare sig demokrati är den viktigaste frågan protesterna handlar om eller inte.

De tidigare artiklarna finns att läsa online på infoexpress.se, under “Annonsera”

Källor:
“Myanmar coup: What is happening and why?”, BBC News, 2021-02-25
“FN: Myanmar skyldiga att skydda rohingyer”, SVT, 2020-01-23
“Farmers’ protests in India: why have new laws caused anger?”, The Guardian, 2021-02-12

Bianca M. – Info Express
E: hello@infoexpress.se

- Annons -