måndag, maj 17, 2021

Annonsera/Prenumerera

spot_img
HemHälsaBred immunitet mot covid-19 efter nio månader

Bred immunitet mot covid-19 efter nio månader

-

Av de personer som utvecklade antikroppar mot SARS-CoV-2 i våras har 96 procent kvar dessa nio månader senare. De flesta har även ett SARS CoV-2-specifikt T-cellsminne. Det visar den tredje uppföljningen i den så kallade COMMUNITY-studien där bland andra forskare från Uppsala universitet medverkar.

I våras samlade forskarna bakom COMMUNITY-studien in prover från 2 149 medarbetare på Danderyds sjukhus. 19 procent av deltagarna hade då antikroppar mot virusets spike-protein. Nu har fas 3 av studien genomförts och 1 884 personer (88 procent av gruppen) har lämnat ett nytt blodprov.

De nya resultaten visar att 96 procent av de 370 medarbetare som hade antikroppar i våras hade kvar mätbara nivåer efter nio månader. Två tredjedelar av medarbetarna med antikroppar hade också ett uppmätt SARS CoV-2-specifikt T-cellsminne.

T-cellerna skapar ett minne

T-cellerna är en del av immunförsvarets vita blodkroppar och aktiveras när vi drabbas av en infektion. De letar upp och dödar infekterade celler och dirigerar resten av immunförsvaret. När infektionen är över har T-cellerna skapat ett slags ”minne” som snabbt kan aktiveras om infektionen kommer tillbaka. Minnesceller kan finnas i cirkulationen (blodet) men också i vävnader.

I studien har också screening efter SARS-CoV-2 genomförts, där 340 deltagare med antikroppar testats en gång i veckan under en 10-veckorsperiod. Man hittade virus hos mindre än en procent av deltagarna, vilket talar för en låg risk för återinfektion.

− Genom att undersöka flera komponenter av immunförsvaret nio månader efter genomgången infektion, kan vi se att även milda symptom ger ett långvarigt och brett immunförsvar. En osäkerhet har varit om en individ med antikroppar kan bära på viruset och föra smittan vidare utan att själv ha några symptom, men den risken verkar vara mycket liten, säger Charlotte Thålin, specialistläkare och ansvarig forskare för COMMUNITY-studien vid Danderyds sjukhus och Karolinska Institutet.

Forskarna konstaterade att 40 procent av medarbetarna som testats i studien nu har haft covid-19. Mindre än två procent av dem som inte har antikroppar har tecken på ett SARS-CoV-2-specifikt T-cellsminne, vilket forskarna ser som ett tecken på att antikroppar mot spike-proteinet speglar den generella immuniteten.

Uppsalaforskare bakom T-cells-testet

Det är Sara Mangsbo och hennes forskargrupp vid Uppsala universitet som, i samarbete med Pierre Dönnes/SciCross AB, tagit fram testet som använts för att analysera det specifika T-cellssvaret mot SARS-CoV-2.

– Vi kan se att det SARS-CoV-2-specifika T-cellsminnet följer det serologiska (antikropps)-svaret väl, även om vi inte kan detektera T cells-svar hos alla serologiskt positiva individer. Det är dock hoppfullt att se att antikroppar mot det så kallade spikeproteinet är mätbart och stabilt över tid då just dessa antikroppar är viktiga för att kunna neutralisera viruset, säger Sara Mangsbo, forskningsledare vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap.

– Vi måste komma ihåg att även om de cirkulerande SARS-CoV-2-specifika T-cellerna inte är mätbara hos alla individer över tid, så kan cellerna fortfarande finnas kvar i vävnaden som minnesceller. När vi analyserar T-cell-svar med andra syntetiska virusbitar som kommer från SARS-CoV-2-viruset men där dessa syntetiska sekvenser också överlappar med andra förkylningscoronavirus så kan vi, så som andra tidigare rapporterat, också se att man kan uppmätta T cells-svar hos fler individer än de som exponerats för SARS-CoV-2, men att enbart den korsreaktiviteten ska ge ett skydd mot SARS-CoV-2, det är vi inte så säkra på i dagsläget, säger Sara Mangsbo.

Mikael Åberg och SciLifeLab proteomikplattform vid BMC har mätt cytokinerna för T cellsstudien. Även Mia Phillipson, professor vid institutionen för medicinsk cellbiologi vid Uppsala universitet medverkar i studien.

Nästa provtagning i COMMUNITY-studien sker i maj då en stor andel deltagare förväntas vara vaccinerade. Då kommer forskarna att kunna jämföra immunförsvaret efter naturlig infektion och efter vaccinering.

Källa: Uppsala universitet – Linda Koffmar

OM COMMUNITY-STUDIEN

Studien drivs och genomförs i ett nära samarbete mellan Danderyds sjukhus (huvudman för studien), Karolinska Institutet, KTH, SciLifeLab, Uppsala universitet och Folkhälsomyndigheten. Studien finansieras av Jonas and Christina af Jochnick Foundation, Leif Lundblad med familj, Region Stockholm, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, SciLifeLab, Familjen Erling-Perssons Stiftelse, Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, Vetenskapsrådet samt Atlas Copco.

- Annons -