lördag, april 17, 2021

Annonsera/Prenumerera

spot_img
HemEuropeiska UnionenSociala medier och demokrati: Vi behöver lagar, inte riktlinjer för plattformarna

Sociala medier och demokrati: Vi behöver lagar, inte riktlinjer för plattformarna

-

Ledamöterna uppmanade EU att ta krafttag för att reglera sociala medier och samtidigt värna om yttrandefrihet och undvika censur

I kölvattnet av den senaste tidens händelser i USA och frågan om reglering av sociala medier diskuterade parlamentets ledamöter sitt förhållande till yttrandefrihet, grundläggande rättigheter, mediefriheten i EU samt desinformationskampanjer på nätet.

Debatten den 10 februari infaller samtidigt som när EU arbetar med lagen om digitala tjänster och lagen om digitala marknader. De kommer att innehålla regler för plattformar och lösningar för att ta itu med skadligt eller olagligt innehåll på nätet, såsom desinformation.

Ledamöterna lovordade ansträngningarna att reglera den digitala sfären genom lagar, och inte genom riktlinjer för plattformarna, men sade också att de måste garantera yttrandefrihet och grundläggande rättigheter, och undvika censur.

“Det slutliga priset har blivit tydligt”

Enligt Marina Kaljurand (S&D, Estland) är de nuvarande åtgärderna mot desinformation och hatpropaganda ”otillräckliga för att bekämpa angreppet på vår demokrati”.

– Efter upploppen på Capitol Hill har det slutliga priset för att tillåta desinformation och hat att spridas okontrollerat och ogranskat på nätet blivit tydligt för oss alla. sade Kaljurand

Kaljurand välkomnar den föreslagna lagstiftningen och sade dessutom:

– EU ledde vägen och har föregått med gott exempel genom den allmänna dataskyddsförordningen. Nu måste vi ta fler steg.. Detta är vår möjlighet att ta kontrollen, och jag hoppas att vi kan göra det tillsammans med våra allierade i USA och andra länder.


Annalisa Tardino (Italien, ID) betonade behovet av tydliga regler för internetjättar, vars “politik påverkar den verkliga världen” och tycks vara de som bestämmer vilka budskap som är godtagbara eller inte. Beslut om vad som ska offentliggöras på det digitala området bör inte fattas på grundval av riktlinjer som skapats av plattformarna, utan en lag som fastställer tydliga förfaranden och regler påpekade Tardino.

– Det är upp till lagstiftarna. EU måste skydda den fria och demokratiska debatten på sociala medier, sade hon


Alexandra Geese (De gröna/EFA, Tyskland) tog upp de problem som uppstått genom stora företag som hanterar personuppgifter och sade att en uppmaning till dem att lösa den genom att godtyckligt censurera skadligt innehåll i sig inte är ett alternativ för demokratin.

– Men de goda nyheterna är det finns enkla lösningar: låt oss förbjuda affärsmodeller som bygger på övervakning, och börja med ett förbud mot riktad reklam, sade hon.

Slut på “vilda västern”

Kommissionens vice ordförande Věra Jourová noterade att den föreslagna rättsakten om digitala tjänster syftar till att öka onlineplattformarnas ansvar och klargöra reglerna för att ta bort olagligt innehåll, inklusive hatpropaganda och uppmaning till våld.

– Vi måste få ordning på demokratins digitala uttryck och få slut på vilda västern på nätet, sade Jourová samtidigt som hon åtog sig att lägga fram förslag på regler för politisk reklam på nätet.


Magdalena Adamowicz (EPP, Polen) fokuserade på situationen i Polen, där många medieföretag för närvarande protesterar mot regeringens planer på att införa en reklamskatt.

– Jag uppmanar hela den europeiska gemenskapen att agera för att visa solidaritet med polska fria medier. Kan det hända i Polen, kan det drabba er också, sade hon.


Dragoş Tudorache (Renew, Rumänien) sade att det inte finns någon online- eller offlinevärld, utan endast en värld där vi måste skydda våra medborgares rättigheter och våra demokratier på ett likvärdigt sätt, både online och offline. Han uppmanade till ett närmare samarbete mellan demokratiska stater och företag inom sociala medier och betonade behovet av att samarbeta med andra stater för att fastställa regler som bygger på gemensamma värderingar och att bekämpa taktik som används av Kina och Ryssland.

– Vi måste använda allt som finns i vår diplomatiska arsenal för att skydda våra medborgares rättigheter och vårt liv på nätet, sade han.


Oroade över faran för yttrandefriheten

Andra talare var mer oroade över faran för yttrandefriheten. Geert Bourgeois (ECR, Belgien) varnade för att systemet för anmälan och åtgärder kommer att leda till censur och sade,

– Plattformarna kommer att behöva köra varje anmälan genom sin algoritm och följden kommer att bli alltför politiskt korrekt censurering, sade han.

– Yttrandefriheten måste vara vår utgångspunkt och begränsningar av yttrandefriheten måste vara ett undantag. Det finns länder där censur är förbjuden i författningen. Låt det gälla även för EU, avslutade han.


Anne-Sophie Pelletier (Vänstern, Frankrike) betonade behovet av att skydda yttrande- och åsiktsfriheten.

– På internet bör friheten för en grupp människor inte upphöra när de stora plattformarna bestämmer. Vi kan inte ha något innehåll som censureras utan ett beslut från en domare,…censur är aldrig svaret, sade hon.


Ana Paula Zacarias representerade det portugisiska ordförandeskapet och sade:

– Vi förväntar oss att onlineplattformarna ska ta sitt ansvar i denna gemensamma kamp, men det är upp till de demokratiska institutionerna, våra lagar och våra domstolar att fastställa spelregler, fastställa vad som är olagligt och inte, vad som måste avlägsnas och vad som inte bör avlägsnas.

- Annons -