Risk för att coronapandemin får långsiktigt negativa konsekvenser för barn och unga

BIld av Orna Wachman från Pixabay

En ny IFAU-antologi belyser hur coronapandemin påverkar barn och unga i Sverige. De större riskerna för barn från redan utsatta miljöer, skolfrånvarons omfattning och långsiktiga samhällsekonomiska kostnader samt svårigheterna för unga att komma ut på arbetsmarknaden är några frågor som tas upp.

Rapportförfattarna belyser utifrån tidigare forskning och tillgänglig statistik vilka möjliga konsekvenser coronapandemin får för barn och unga. Rapporten behandlar pandemins inledande fas från mars till december 2020.

Barn och unga i utsatta familjer löper större risk

Barn drabbas främst indirekt av pandemin, genom föräldrarnas förändrade arbetssituation och eventuella ohälsa samt genom att hemmiljön förändras och rutiner bryts. Enligt AKU ökade arbetslösheten bland framförallt småbarnsmammor under 2020. Arbetslösheten ökade däremot inte bland föräldrar till skolbarn, vilka troligen är mer väletablerade och därmed kanske korttidspermitteras i större utsträckning. Trots att många familjers ekonomi sannolikt blivit sämre syns ingen ökning i antalet barn vars familjer tar emot ekonomiskt bistånd.

 –Det är möjligt att generösare medlemsvillkor och höjd ersättningsnivå i a-kassan har bidragit till att skydda utsatta barnfamiljers ekonomi så att de inte behöver ansöka om ekonomiskt bistånd. Men det kan också vara så att en del familjer som drabbats ekonomiskt inte är berättigade till stöd, utan lever på besparingar och annat, tror Anna Sjögren som är en av flera rapportförfattare.

­–Tidigare forskning ger oss skäl att befara att den oro, arbetslöshet och ekonomiska stress som kommer av pandemin är värre för barn och unga med svag socioekonomisk bakgrund och svagare socialt skyddsnät, säger Hanna Mühlrad.

Den ökade skolfrånvaron har stora samhällsekonomiska kostnader på sikt

Frånvaron bland barn och elever uppskattas ha ökat med knappt 50 procent i förskolan och 70 procent i grundskolan under pandemins första nio månader. Skolpersonalens frånvaro ökade med ungefär 70 procent under samma period. En grov uppskattning indikerar att den ökade frånvaron kommer att medföra ett framtida produktionsbortfall motsvarande ett värde av 10 miljarder kronor.

– Jag tror inte att frånvaron kommer påverka betyg eller resultat i internationella kunskapsmätningar, säger Björn Öckert. Men konsekvenserna för samhällsekonomin kan bli stora om elevernas förmågor och färdigheter försämras eftersom det påverkar produktivitet och inkomster på lång sikt.

Distansundervisning är bättre än ingen undervisning alls

Övergången till distansundervisning på gymnasiet kommer troligen försämra elevernas resultat jämfört med om de haft klassrumsundervisning. Det gäller särskilt för dem med sämre studieförutsättningar.

–Det kan innebära att pandemin på sikt kan medföra försämrad likvärdighet i skolan, säger Caroline Hall.

På lång sikt beror både samhällets produktionsbortfall och skolans likvärdighet på hur utbildningssystemet i efterhand kompenserar för de kunskapsluckor som uppstått.

Ökad efterfrågan på högre utbildning

Under 2020 har fler unga sökt sig till högre utbildning på universitet och högskolor. Om de nytillkomna studenterna är mindre motiverade, har sämre studieförutsättningar eller om de större studentgrupperna gör att utbildningskvaliteten sjunker, kan den ökade efterfrågan på utbildning i pandemins inledande fas innebära att avkastningen av högre utbildning minskar.

– Det är sannolikt ändå effektivt för samhället att erbjuda fler utbildningsplatser, säger Helena Holmlund, i synnerhet om man kan kanalisera dem mot bristyrken och framtidsbranscher.

Unga kan få det svårt på arbetsmarknaden under lång tid

Den ekonomiska nedgången har slagit särskilt hårt mot servicebranscher där många unga inleder sina arbetsliv. Ungdomsarbetslösheten är hög och jämfört med tidigare år är det är fler unga som varken arbetar eller studerar.

­–Unga som kommer ut på arbetsmarknaden under en lågkonjunktur riskerar högre arbetslöshet och lägre inkomster i uppåt tio år efter examen jämfört med dem som har turen att påbörja sitt arbetsliv i en högkonjunktur, säger Mattias Engdahl. Det finns alltså starka skäl att tro att de unga kommer har det svårt på arbetsmarknaden under en lång tid framöver.

Viktigt att kartlägga och dokumentera pandemins effekter

För att kunna utvärdera konsekvenser och dra lärdomar av pandemin är det nödvändigt med nationellt insamlad statistik som gör det möjligt att följa barns och ungas utveckling samt tillgång till dokumentation om hur samhällsinstitutioner som hälsovård, skola och högre utbildning fungerar och förändras. Avsaknaden av nationell statistik om elevfrånvaro, undervisningsformer och de inställda nationella proven medför tyvärr svårigheter att utvärdera effekterna av pandemin på skolans kvalitet och likvärdighet.