Bristande lagstiftning gör det svårt att förhindra fusk och brister

Image by miami car accident lawyers from Pixabay

Förskolenämnden har under den senaste tiden återkallat rätten till bidrag för två huvudmän för enskild pedagogisk omsorg sedan allvarliga brister uppdagats, både gällande hur de sköter ekonomin och i deras verksamheter. Vissa av problemen har varit kända under flera år men Malmö stad har ändå fortsatt att betala ut bidrag. Hur kan det vara så och vad säger lagen?

  • Lagstiftningen kring pedagogisk omsorg har stora brister och det är ett nationellt bekymmer, det är inte bara vi i Malmö som drabbas. Både förskolenämnden och vi i förskoleförvaltningen har varit kritiska och drivit frågan om förändring länge, säger Ana-Maria Deliv, chef för avdelningen kvalitet och myndighet på förskoleförvaltningen i Malmö stad.

Låga krav för att få rätt till bidrag
Pedagogisk omsorg, eller familjedaghem, är ett alternativ till förskola och vänder sig till barn i åldrarna 1-5 år. Det kan finnas både kommunala och enskilda huvudmän för pedagogisk omsorg och de enskilda – till exempel bolag, föreningar eller fysiska personer – kan ansöka om bidrag och kommunen måste bevilja detta om de uppfyller vissa krav i skollagen.

  • Som vi ser det är kraven alldeles för lågt ställda! Men blotta misstanken om att en huvudman är oseriös räcker inte för att avslå en ansökan, ett avslag ska kunna hålla i domstol, säger Ana-Maria Deliv.

Polisanmälan och krav på återbetalning
Nu har två enskilda huvudmän i Malmö på kort tid fått rätten till bidrag återkallade av förskolenämnden på grund av upprepade och allvarliga brister. Det handlar bland annat om brister gällande lokalerna, trygghet och säkerhet kring barnen, den pedagogiska verksamheten, dagbarnvårdarnas kompetens samt att huvudmännen lämnat felaktiga uppgifter till Malmö stad, vilket gjort att bidrag har betalats ut för barn som inte varit i verksamheten. När förvaltningen har bevis för att bidrag har betalats ut på grund av felaktiga uppgifter så krävs huvudmannen på återbetalning. Förskoleförvaltningen har även gjort polisanmälan om misstänkt bidragsbrott mot de två huvudmännen.

Tillsynsprocessen tar tid – sanktioner måste hålla i domstol
I båda fallen har de respektive huvudmännen fått upprepade chanser att rätta till de brister som uppmärksammats genom förskoleförvaltningens tillsyn.

  • Lagen säger ingenting om en absolut gräns vad gäller antalet möjligheter att rätta till bristerna. Beslut om att belägga en verksamhet med tillfälligt verksamhetsförbud eller att återkalla rätt till bidrag måste fattas på lagliga grunder och även kunna hålla i domstol. Det kräver omfattande underlag och bevis och är inget som görs lättvindigt eller på kort tid. Under pågående tillsyn har vi inte heller någon laglig möjlighet att hålla inne bidrag, säger Ana-Maria Deliv.

Att en enskild huvudman oftast har flera dagbarnvårdare anställda med varsin verksamhet, samt att huvudmän frekvent byter ut dagbarnvårdare, gör det ännu mer komplicerat att vidta stränga åtgärder.

  • Om en huvudman har tio anställda dagbarnvårdare och åtta av dem har en bra verksamhet och två har brister så är det svårt att motivera ett återkallande av huvudmannens rätt till bidrag eftersom det drabbar de välfungerande verksamheterna och inte minst barnen som finns där. Ett återkallande medför att även bidragen till de välfungerande verksamheterna stoppas och då måste de stänga. Detta kan jämföras med hur det fungerar för en kommunal förskola – om en medarbetare vid en förskola brister i sitt uppdrag så är inte det skäl nog för Skolinspektionen att stänga hela förskolan, förklarar Ana-Maria Deliv.

Men hur kan Malmö stad förhindra att bidrag betalas ut till huvudmän med allvarliga brister och som kanske fuskar med skattepengar?

  • Vi granskar alla som ansöker om rätt till bidrag för pedagogisk omsorg, både i ansökningsprocessen och i den så kallade etableringskontrollen samt löpande genom vår lagstadgade tillsyn. Dessutom genomgår huvudmannen en lämplighetsprövning. Men faktum är att det är ytterst svårt att genomskåda, och framför allt bevisa, att en huvudman har fuskat med avsikt. Att dessutom ha full insyn i vad som sker varje dag i en dagbarnvårdares hem är i princip en omöjlighet, oavsett om det handlar om en kommunal eller privat verksamhet. I förhållande till hur små dessa verksamheter är så är det oproportionerligt stora resurser vi behöver lägga på tillsyn för att barnen ska få sina grundläggande behov tillgodosedda, säger Ana-Maria Deliv.

Vad gör ni för att stoppa oseriösa aktörer?

  • Vi har under de senaste åren stoppat många redan i ansökningsprocessen eftersom de inte har visat på att de har rätt förutsättningar att bedriva pedagogisk omsorg. Men det är svårt att komma åt de som verkligen är ute efter att lura oss. Idag kan vi tyvärr aldrig vara hundra procent säkra på att det bara är seriösa aktörer som ansöker om rätt till bidrag. Det är mycket problematiskt, säger Ana-Maria Deliv.

Utredning föreslår skärpta lagkrav
Både politiker och tjänstepersoner i Malmö stad har drivit frågan om skärpt lagstiftning under flera år. Redan 2015 lyftes problemen i ett yttrande kring den statliga utredningen Privata aktörer i välfärden.

Under 2017 gick tjänstepersoner i Malmö stad, Göteborgs stad och Stockholms stad samman och skrev till utbildningsdepartementet gällande svagheterna i den nuvarande lagstiftningen. Det bidrog till att utbildningsdepartementet året efter tillsatte en statlig utredning.

I juni 2020 blev utredningen Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg klar och överlämnades till utbildningsminister Anna Ekström (S). Utredaren delar förskoleförvaltningens ståndpunkt om att gällande lagstiftning är vag och otillräcklig. I utredningen finns ett tiotal konkreta förslag på hur lagstiftningen kan skärpas.

  • Vi har sett problemen länge och för barnens bästa och för att undvika felaktiga utbetalningar av skattepengar hoppas vi på att utbildningsdepartementet skyndar på ärendet, säger Ana-Maria Deliv.