Avfallshantering i EU: Infografik med fakta och siffror

Foto/källa: Capture Europaparlamentet.

Titta på vår infografik och läs om hur européerna hanterar sitt kommunala avfall, som främst genereras av hushållen.

Under 2018 satte EU upp nya ambitiösa mål för återvinning, förpackningsavfall och avfallsdeponering. Syftet med dessa nya regler är att främja övergången till en mer hållbar modell, den cirkulära ekonomin. I mars 2020 presenterade kommissionen en handlingsplan för den cirkulära ekonomin som syftar till att minska avfallet genom bättre resursförvaltning. Parlamentet förväntas rösta om ett förslag till betänkande om handlingsplanen i början av 2021

Varifrån kommer avfallet? 

Avfallshanteringen i Europa

Från 2005 till 2018 minskade den genomsnittliga mängden kommunalt avfall per capita i EU. Men tendenserna varierar från land till land. Medan till exempel kommunalt avfall per capita ökade i Danmark, Tyskland, Grekland, Malta och Tjeckien minskade det i Bulgarien, Spanien, Ungern, Rumänien och Nederländerna.

Det högsta kommunala avfallet per person i EU är högst i Danmark, Malta, Cypern och Tyskland, medan det är lägst i Ungern, Tjeckien, Polen och Rumänien.

Rikare stater tenderar att producera mer avfall. Turismen bidrog också till de högre siffrorna i Cypern och Malta.

Avfallsmål 

Avfallshanteringen i siffror

För att ta hand om miljön måste avfall antingen undvikas eller behandlas för att minska dess inverkan.

EU vill i största möjliga utsträckning främja förebyggande av avfall och återanvändning av produkter. Om detta inte är möjligt föredrar man återvinning (inklusive kompostering), följt av användning av avfall för att generera energi. Det mest skadliga alternativet för miljön och människors hälsa är bara bortskaffande av avfall, till exempel genom deponering, även om det också är en av de billigaste möjligheterna.


Enligt statistik från 2017 återvinns eller komposteras 46 procent av allt kommunalt avfall i EU. Avfallshanteringsmetoderna varierar mycket mellan EU-länderna och ganska få länder deponerar fortfarande stora mängder kommunalt avfall.


Deponeringen är nästan obefintlig i länder som Belgien, Nederländerna, Danmark, Sverige, Tyskland, Österrike och Finland. Här spelar avfallsförbränning en viktig roll vid sidan av återvinning. Tyskland och Österrike är också EU:s främsta återvinningsländer.


Deponering är fortfarande populär i östra och södra Europa. Tio länder deponerar hälften eller mer av sitt kommunala avfall. I Malta, Cypern och Grekland är detta mer än 80 procent. I Kroatien, Rumänien, Bulgarien och Slovakien mer än 60 procent, det är också hälften eller mer i Spanien och Portugal.


Andra länder använder också avfallsförbränning och skickar en tredjedel eller mindre av sitt avfall till deponier vilket ett flertal länder gör: Litauen, Lettland, Irland, Italien, Frankrike, Estland, Slovenien och Luxemburg. Förutom Lettland och Estland återvann dessa länder också mer än 40 % av hushållsavfallet.


Mellan 2006 och 2017 minskade deponeringen avsevärt i Slovenien (69 procent), Litauen (65 procent), Lettland (64 procent), Estland (60 procent) och Finland (57 procent).