EU:s nya industristrategi: Vilka utmaningar bör EU ta itu med?

Bild/källa. Capture film/Europaparlamentet.

Ledamöterna vill att EU:s framtida industristrategi ska hjälpa företagen att hantera covid-19-krisen och den digitala och gröna omställningen. Ta reda på hur i artikeln.

Europeiska företag har drabbats hårt av covid-19 pandemin, eftersom många har tvingats stänga eller minska sin arbetskraft och hitta nya sätt att arbeta inom ramen för nya restriktiva åtgärder. Innan den nödvändiga digitala och gröna omställningen tillämpas måste EU:s industri återhämta sig från pandemin.

Under plenarsessionen i november kommer parlamentsledamöterna att återigen uppmana kommissionen att se över sitt förslag från mars 2020 om den nya industristrategin. I ett förslag till betänkande som ledamöterna i utskottet för industrifrågor, forskning och energi antog den 16 oktober krävde de en ändring av EU:s industripolitik för att inbegripa de behov som pandemin medför, genom att hjälpa företag att hantera krisen och hantera den digitala och miljömässiga omställningen.

Hur parlamentet förutser EU:s industrilandskap

Industrin står för mer än 20 % av EU:s ekonomi och sysselsätter omkring 35 miljoner människor, och många miljoner fler jobb är kopplade till den både hemma och utomlands. Industrin står också för 80 % av varuexporten. EU både tillhandahåller och tar emot mest utländska direktinvesteringar i världen.

Inom ramen för den nya industristrategin bör EU-företagen bidra till EU:s klimatneutralitetsmål – enligt färdplanen för den gröna given – stödja EU-företag, särskilt små och medelstora företag, i övergången till en digital och koldioxidneutral ekonomi, och skapa arbetstillfällen av hög kvalitet, utan att undergräva EU:s konkurrenskraft.

En sådan strategi bör vara tvåsidig, enligt parlamentets ledamöter: En återhämtningsfas för att konsolidera arbetstillfällen, återaktivera produktionen och anpassa sig till en efter-covid-period, följt av återuppbyggnad och industriell omvandling.

Läs om 
vad EU gör för den ekonomiska återhämtningen

Att stärka små och medelstora företag för en hållbar tillväxt

Små och medelstora företag utgör ryggraden i EU:s ekonomi och står för över 99 % av alla europeiska företag. Industristrategin bör fokusera på dem, eftersom många, på grund av nationella coronavirusåtgärder, har ådragit sig skulder och minskat sin investeringskapacitet, vilket sannolikt kommer att leda till en trög tillväxt på lång sikt.

Hjälpa industrin att återhämta sig från den socioekonomiska krisen

Covid-19 återhämtningsfond är en del av den första fasen för att reagera på krisen och bör fördelas på utgångspunkten av skadornas omfattning, utmaningarna och storleken på det ekonomiska stöd som redan har erhållits genom nationella stödordningar.

Företräde bör ges åt företag och små och medelstora företag som är inriktade på den digitala och miljömässiga omvandlingen och därmed investerar i miljömässigt hållbara verksamheter.

Ledamöterna vill:

  • Se till att den gröna och digitala omställningen är rättvis och socialt rättvis och åtföljs av initiativ för att höja arbetstagarnas kompetens och omskola dem
  • Ha en ny konsekvensbedömning av de potentiella kostnaderna och belastningarna till följd av övergången för europeiska företag, inklusive små och medelstora företag
  • Se till att statligt stöd som ges i krisfasen inte leder till permanenta snedvridningar på den inre marknaden
  • Föra tillbaka strategiska industrier till EU


Investera i grönare, digitala och innovativa företag

Under den andra fasen bör den industriella strategin säkerställa konkurrenskraft, motståndskraft och långsiktig hållbarhet. Bland annat ta itu med följande frågor:

  • Fokusera på de sociala aspekterna av strukturförändringar
  • Förnya regioner som är beroende av fossila bränslen med hjälp av Fonden för en rättvis omställning, som är en del av EU:s klimatfinansieringsplan
  • Se till att EU-stödet går till miljömässigt hållbara företag och främjar hållbar finansiering för företag i processen för minskade koldioxidutsläpp.
  • Använda mekanismen för koldioxidjusteringar för att skydda tillverkare och jobb i EU mot orättvis internationell konkurrens.
  • Att ha en forskningsbaserad läkemedelsindustri och en beredskap för att minska risken för läkemedelsbrist.
  • Utnyttja den cirkulära ekonomin genom att prioritera principen om –energieffektivitet först – energibesparingar och teknik för förnybar energi.
  • Att använda gas för att övergå från fossila bränslen och vätgas som en potentiell banbrytande teknik
  • Investera i artificiell intelligens och genomföra en gemensam europeisk digital marknad och datamarknad, bygga upp ett bättre digitalt skattesystem och utveckla europeiska standarder för cybersäkerhet.
  • Investera mer i forskning och innovation
  • Översyn av EU:s antitrust-regler för att säkerställa global konkurrenskraft