Gymnasiet kan bli bättre på tre sätt

BIld av StockSnap från Pixabay

Gymnasieskolorna idag erbjuder elever möjligheten att få en utbildning som passar dem, men samtidigt finns det olika hinder i skolsystemet som kan leda till att vissa elever får bättre resultat än andra.

Idag ger gymnasiet varje elev möjligheten att få en specifik utbildning. De högskoleförberedande inriktningarna ses som en övergångsperiod från grundskolan till högskolan där man bland annat lär sig om studieteknik och att ta ansvar för sina studier. Gymnasiet är en upplevelse som inte bara består av att upptäcka sina intressen och utvecklas tillsammans med sina kompisar, utan även av utmaningar och ibland hinder som bara är opraktiska och som försvårar vardagen för elever. Gymnasiet erbjuder fördelar som sociala sammanhang, studiebidrag och gratis lunch för alla elever, men trots det kan gymnasieskolorna bli bättre på olika sätt.

Det första sättet är att även om elever har möjligheten att välja kurser efter intresse som programfördjupning och individuella val, är det inte säkert att betygen som de får är rättvisa. Det är bra att eleven får ha friheten att välja kurser som intresserar dem, men samtidigt hade skolgången varit ännu bättre om eleven hade fått tillförlitliga resultat på prov och inlämningar. Idag skrivs fortfarande prov, inlämningar och andra uppgifter som bedöms för hand i vissa kurser där läraren vill ha in bedömningsmaterial skrivet för hand. Detta gör det svårt för läraren att sätta objektiva betyg, eftersom man lär sig att känna igen olika elevers handstilar när man rättar fler prov eller uppgifter. Eftersom läraren interagerar med sina elever under lektionstid, har läraren redan en bild av hur eleven är och utifrån detta sätter de olika förväntningar på sina elever. På grund av den subjektiva bedömningen blir det en skillnad i elevers resultat baserat på lärarens förväntningar på eleven, även om läraren inte med avsikt bedömer elever olika. Detta innebär att elever får lägre eller högre betyg än vad de förtjänar i vissa fall, vilket påverkar eleven senare under antagningen till högskola och universitet.

Det som istället borde hända är att material som är viktig för bedömningen, som mittkursprov och slutprov, bedöms av någon annan än elevens lärare. Eftersom en annan lärare inte har kontakt med klassen, kan läraren inte påverkas av personliga åsikter om eleverna, och därmed blir bedömningen också rättvis. Mindre skolor kan skicka iväg betygsmaterialet till andra skolor, och på så vis får man in en objektiv bedömning. Ett annat sätt är att lärare sambedömer material från elever i större utsträckning, men detta hade krävt mer av lärarnas tid. Det bästa hade varit att skicka proven till andra skolor i närheten och byta dem med varandra, rätta dem över samma tidsperiod, och skicka tillbaka dem igen.

En annan sak som kan vara värd att ändra är schemat och nej, det handlar inte om lathet, utan om sömnbrist. Ungdomar har en tendens att somna sent och när lektioner börjar runt klockan 8.00 på morgonen blir det svårt för dem att lyckas sova tillräckligt länge (drygt 8-10 timmar). Fler studier har kunnat konstatera att elevers resultat förbättras av att börja skolan senare. SVT har i en artikel berättat om hur sena ankomster påverkar betygen negativt, och att elever kommer sent främst på morgonen. Enligt CDC (Centers for Disease Control and Prevention) är det ett vanligt problem bland unga att man sover för lite, vilket kan höja risken inte bara för dåliga skolresultat, men även för användning av alkohol och droger. Sömnbrist ökar även risken att få depression. Dessutom kan sömnbrist även leda till övervikt och detta försämrar de ungas hälsa på längre sikt. En elev som inte är hälsosam, inte mår bra psykiskt och redan har börjat få försämrade skolresultat kan inte och kommer inte att kunna prestera bättre i skolan. Dessutom drabbas även de som bor på en annan ort än den skolan tillhör. Det kan ta lång tid att pendla till skolan, och om första lektionen börjar klockan åtta måste dessa elever vakna ännu tidigare än de flesta. En sovmorgon hade gynnat dessa elever mest.

Det tredje sättet att förbättra skolorna är genom struktur gällande planering av prov. Oftast är det så att man har en massa kursprov i slutet av vårterminen varje år för betygsättningens skull. Det som leder till mycket stress och ångest bland elever är hur ostrukturerat detta kan vara. Istället för att få många inlämningar på slutet av en termin samtidigt som planerade kursprov äger rum, hade det varit bättre för både lärare och elever att ständigt arbeta i ett bestämt tempo en hel termin.

Om fler gymnasium lyckas lyssna på sina elever och följa deras råd (och baserat på det jag har hört hittills, är det oftast det ovannämnda, tillsammans med “varför är maten inte ätbar?”) kan fler komma ihåg sin skoltid som en ännu roligare upplevelse än vad den redan har varit.

Bianca M – Info Express.
Källor: ”Trötta tonåringar presterar bättre med sovmorgon”, SVT, Publicerad13 januari 2017
”Schools Start Too Early”, CDC, senast uppdaterad 29:e maj 2020.