tisdag, september 28, 2021

Annonsera/Prenumerera

spot_img

EU:s förbindelser med sina östra grannar

EU har stöttat sina grannländer österut och på västra Balkan för att hantera utbrottet av covid-19, men planerar också för framtida relationer.

EU värdesätter goda förbindelser med andra länder, särskilt de längs dess gränser. Genom olika initiativ – från frihandelsavtal till partnerskap – försöker man stimulera handel och samarbete och uppmuntra demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen.

Detta gäller också länderna längs EU:s östra gränser. I själva verket kan länderna på västra Balkan bli nästa att gå med i EU. Kandidatländerna är Montenegro, Albanien, Serbien och norra Makedonien. Bosnien och Hercegovina och Kosovo är potentiella kandidater.

EU har också inrättat det östliga partnerskapet, ett ramverk för samarbete mellan EU och de östra grannarna Georgien, Moldavien, Ukraina, Armenien, Azerbajdzjan och Vitryssland.

Förutom att hjälpa dessa länder med covid-19-utbrottet överväger EU också över hur förbindelserna kan fördjupas.

Stöd under covid-19-pandemin

Förutom 3,07 miljarder euro från befintliga resurser, som tillkännagavs i april, godkände parlamentet 15 maj 3 miljarder euro i gynnsamma lån för att hjälpa EU:s grannar och partnerländer att hantera effekterna av covid-19: Albanien (180 miljoner euro), Bosnien och Hercegovina (250 miljoner euro), Georgien (150 miljoner euro), Jordanien (200 miljoner euro), Kosovo (100 miljoner euro), Moldavien (100 miljoner euro), Montenegro (60 miljoner euro), Nordmakedonien (160 miljoner euro), Tunisien (600 miljoner euro) och Ukraina (1,2 miljarder euro).

Andra konkreta EU-åtgärder inkluderar ett nytt hälsosäkerhetsinitiativ med EU:s smittskyddsmyndighet. Initiativet med 9 miljoner euro täcker alla 23 grannländer och utvidgningsländer och fokuserar på kapacitetsuppbyggnad för epidemiologer och personal som jobbar i frontlinjen i partnerländerna.

Läs mer om hur EU stöder andra regioner, inklusive västra Balkan och östra partnerskapsländer

Tio saker EU gör för att bekämpa coronapandemin och dess effekter

Tidslinje: EU:s åtgärder mot covid-19

Framtida relationer

EU överväger för närvarande vilket det bästa sättet att främja förbindelserna med sina östra grannar är och parlamentet är angeläget om att bidra till diskussionen.

17 juni kommer parlamentet att rösta om en resolution om länderna på västra Balkan, där parlamentsledamöterna uppmanar EU att göra mer för att utvidgningsprocessen för dessa länder ska lyckas.

Parlamentet har alltid varit för att västra Balkanländerna ska ha möjlighet att gå med i EU när de är redo. I en resolution som antogs i oktober förra året uttryckte parlamentet besvikelse över att Albanien och norra Makedonien inte kunde starta anslutningsförhandlingar och betonade att utvidgningsprocessen har spelat en avgörande roll för att stabilisera västra Balkan.

I mars, efter månader av förseningar, beslutade Europeiska rådet att inleda anslutningsförhandlingar med Albanien och norra Makedonien.

17 juni kommer parlamentet också att rösta om en resolution om det östliga partnerskapet, som handlar om hur parlamentsledamöterna vill att partnerskapet ska utvecklas inför ett avgörande toppmöte18 juni.

Vad händer nu?

I maj 2019 inledde EU-kommissionen ett samråd om det östliga partnerskapets framtid för att identifiera nya politiska mål. Detta ledde till en skrivelse om den östliga partnerskapspolitiken efter 2020 som antogs av EU-ledarna i maj 2020. Nästa steg är östliga partnerskapstoppet den 18 juni 2020.

Mer information

- Annons -

Latest Articles