Ta reda på hur ledamöterna vill utforma EU:s lagstiftning om artificiell intelligens (AI) – för att främja innovation och samtidigt garantera säkerhet och mänskliga rättigheter.
.
AI är en viktig del av den digitala omvandlingen av samhället. Det är svårt att föreställa sig ett liv utan användningen av AI i många varor, tjänster och förändringar i arbetslivet, näringslivet, finans, hälsa, säkerhet, jordbruk och andra områden. AI är också centralt för EU:s gröna giv (The Green Deal) och den ekonomiska återhämtningsplanen efter covid-19.
EU håller på att utarbeta sina första regler för att hantera de möjligheter och risker AI medför. Det största fokuset ligger på att bygga ett förtroende för AI inklusive hanteringen av AI:s potentiella inverkan på individer, samhället och ekonomin. Samtidigt kan AI skapa en miljö där europeiska forskare, utvecklare och företag kan blomstra. EU-kommissionen vill öka både de privata och offentliga investeringarna i AI-teknik till 20 miljarder euro per år.
Hur parlamentet arbetar med AI-lagstiftningen
Inför kommissionens förslag om AI, som väntas komma i början av 2021, inrättade parlamentet ett särskilt utskott för AI i den digitala tidsåldern (AIDA), för att den analysera artificiella intelligensens effekt på EU:s ekonomi.
– Europa måste utveckla AI som är tillförlitlig, eliminerar fördomar och diskriminering och som tjänar det allmänna bästa, samtidigt som man måste se till att näringslivet och industrin frodas och skapar ekonomiskt välstånd sade AIDA:s ordförande Dragos Tudorache (Renew, Rumänien).
Den 20 oktober godkände parlamentet dessutom tre betänkanden som beskriver hur EU bäst kan reglera AI för att främja innovation, etiska standarder och förtroende för teknik.
Parlamentsledamöterna påpekade att reglerna måste vara människocentrerade. I betänkandet föreslås hur säkerhet, öppenhet och ansvarsskyldighet kan garanteras och hur man förhindrar partiskhet och diskriminering, främjar socialt och miljömässigt ansvar och säkerställer respekt för de grundläggande rättigheterna.
– Invånarna står i centrum för förslaget, sade föredragande Ibán Garcia del Blanco (S&D, Spanien) vid en presskonferens.
Axel Voss (EPP, Tyskland) förklarade att syftet med ett system för civilrättsligt ansvar för AI är att bygga upp förtroende genom att skydda invånarna och samtidigt uppmuntra till innovation genom att ge företagen rättssäkerhet.
– Vi kämpar inte för en revolution: Det bör finnas enhetliga regler för företagen och befintlig lagstiftning bör beaktas, sade han.
När det gäller upphovsrätten betonade parlamentet vikten av ett effektivt system för vidareutveckling av AI, även frågan om patent och nya kreativa processer.
– En av de frågor som måste lösas är vem som har upphovsrätten till något som helt och hållet utvecklats av AI, sade Stéphane Séjourné (Renew, Frankrike).
Parlamentet arbetar med en rad andra frågor som berör AI:
- Utskottet för Rättsliga frågor (JURI) – Civil och militär använding av AI
- Utskottet för Kultur och utbildning (CULT) – AI inom utbildning, kultur och den audiovisuella sektorn
- Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikesfrågor (LIBE) – Användning av AI inom straffrätten
