Under Nordiska kusträddardagen var 48 000 personer med och plockade skräp från svenska stränder, vilket är fler än någon gång tidigare. 170 ton skräp städades bort, varav det mesta bestod av plast och engångsartiklar.
– Vi vet att det mesta av skräpet i havet kommer från land. Det enda sättet att stoppa nedskräpningen är att vi slutar skräpa ner. Genom att använda färre engångsartiklar kan vi alla bidra till att minska problemet med plast i havet, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent.
Lördagen den 4 maj arrangerades för tredje året i rad Nordiska kusträddardagen för att uppmärksamma problemet med marin nedskräpning. Nästan 48 000 svenskar var med och städade längs våra vatten och kuster, vilket är fler än något år tidigare. 170 ton skräp plockades upp och det mesta var plast. Merparten, 60 procent, var sådant som bara har använts en gång, visade plockanalysen som genomfördes i samband med dagen.
– Vi och våra nordiska grannar är omgivna av havet och förenade av det. Tillsammans kan vi rädda havet från skräpet – både genom att plocka upp det från stränder och genom att skicka budskapet att inte skräpa ner, säger Johanna Ragnartz.
Varannan person i Sverige tycker att en av de mest allvarliga konsekvenserna av nedskräpning är att det leder till en ökad mängd plast i haven. Det visar en undersökning som Novus har gjort på uppdrag av Håll Sverige rent. Och EU fattade i våras beslut om ett nytt direktiv för att minska användningen av engångsartiklar av plast.
Trots det spolas varje timme skräp motsvarande fem fulla badkar i land bara på den svenska Bohuskusten. Man hittar i dag plast i havet som kan dateras till 60-talet. Det vanligaste skräpet i havet består av plast och kommer från förpackningar som enskilda konsumenter har använt, ofta bara några minuter. Fortsätter vi som nu beräknas det år 2050 finnas mer plast än fisk i haven.
– Plast i haven är ett av vår tids största miljöproblem. Lösningen är inte att städa utan att vi slutar skräpa ner. Ska vi ändra den negativa utvecklingen behöver vi alla förändra våra beteenden, säger Johanna Ragnartz.
Fakta: De tio vanligaste skräpföremålen på våra stränder
1. Oidentifierbara plastbitar
2. Rep i plast
3. Flasklock och korkar i plast
4. Snabbmatsförpackningar, godisomslag, engångsartiklar och bestick
5. Farligt avfall och annat
6. Plastpåsar
7. Glas och keramik
8. Gummi (till exempel däck och skosulor)
9. Fisknät
10. Plastflaskor
Fakta: Nordiska kusträddardagen
På den Nordiska kusträddardagen den 4 maj deltog 48 000 människor, som tillsammans plockade 170 ton skräp.
Nordiska kusträddardagen arrangeras av Håll Sverige Rent tillsammans med systerorganisationer i sex andra länder: Håll Norge Rent, Hold Danmark Rent, Håll Skärgården Ren (Finland), Blue army (Island), Ålands Natur & Miljö, CSR (Grönland) samt Ringras (Färöarna).
Fakta: Plast
- 80 procent av allt skräp i haven kommer från land och det mesta skräpet består av plastartiklar.
- Plast som hamnar i naturen försvinner inte inom en rimlig tid. I stället sönderdelas den till mindre och mindre bitar för att så småningom bli till mikro- och nanoplast.
- Sedan 1950-talet har vi tillverkat 8,3 miljarder ton plast. 40 procent av plastproduktionen används till förpackningar.
- Den 27 mars i år fattade EU beslut om det så kallade engångsplastdirektivet. Det innebär förbud mot vissa engångsartiklar av plast och minskning av vissa. Direktivet ställer också krav på förbättrade insamlingssystem och att producenterna tar ansvar för att informera om nedskräpning i förebyggande syfte.
