Årets fotbollsrapport, ”Hur mår svensk elitfotboll?”, visar att Allsvenskan totalt sett mår bra ekonomiskt, men variationen mellan klubbarna är stor och under 2018 har klyftan fortsatt att öka. Förutom den årliga analysen av den finansiella ställningen i Allsvenskan, har EY även analyserat elitfotbollens betydelse för samhället som visar att de allsvenska klubbarna bidrar med närmare en halv miljard kronor till statskassan i form av skatter och avgifter för sin verksamhet och personal.
Revisions och rådgivningsföretaget EY har analyserat de allsvenska klubbarnas årsredovisningar de senaste fem åren för att identifiera samband mellan klubbarnas idrottsliga framgångar och ekonomiska förutsättningar. Årets fotbollsrapport innehåller även en fördjupning i elitfotbollens bidrag till samhället.
– Allsvenskans totala nettoomsättning uppgår till 1 794 miljoner kronor och på fem säsonger har omsättningen ökat med 700 miljoner kronor, vilket visar på en enorm tillväxtbransch. Syftet med fotbollsrapporten är att den ska fungera som ett beslutsunderlag i klubbarnas arbete med att utveckla sina verksamheter på ett hållbart sätt − både på kort och lång sikt. Svensk Elitfotboll och de 32 klubbarna gör ett fantastiskt arbete med att bygga samhällsnytta och bidra till ett bättre samhälle, säger Mikael Bergsten, partner och auktoriserad redovisningskonsult på EY och medförfattare till rapporten.
I förra årets rapport kom EY fram till att klubbarna i de två högsta herrserierna bidrar med 775 miljoner kronor i samhällsnytta i form av exempelvis ideellt arbete, hälsa och välbefinnande. I år har en fördjupning gjorts gällande elitfotbollens betydelse för samhället, då EY sett närmare på Allsvenskans bidrag till den svenska statskassan i form av inbetalda källskatter, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt, löneskatt, reklamskatt och andra punktskatter. Uppskattningsvis bidrar de allsvenska klubbarna med cirka 493 miljoner kronor, vilket överstiger Allsvenskans intäkter från var och en av intäktskällorna reklam och sponsring, entréintäkter och tv-rättigheter. Den egentliga summan är dock betydligt större. Klubbarna skapar ytterligare sysselsättning och skatter till statskassan i nästa led genom exempelvis restaurangverksamhet, souvenirförsäljning samt affärer med leverantörer och andra intressenter.
– I dagens näringsliv måste man ibland addera någonting till verksamheten för att visa på sin samhällsnytta. I fjol kom EY fram till att Svensk Elitfotboll skapar samhällsnytta värd 775 miljoner kronor genom FN:s globala mål och i år genererar de allsvenska klubbarna närmare 500 miljoner kronor genom inbetalda skatter i ett första led. Klubbarna måste bli bättre på att paketera och kommunicera dessa värden för att på så sätt kapitalisera det värde som redan skapats i klubbarna, säger Carlos Esterling, partner och auktoriserad revisor på EY och medförfattare till rapporten.
– Svensk Elitfotboll har gjort långsiktiga satsningar för att förändra negativa beteenden till positiva och öka fokus på inkludering. 2018 anställde vi bland annat en CSR-chef för att kunna prioritera vårt samhällsengagemang ännu mer, vilket skapar förutsättningar för olika partnersamarbeten där det ideella tillsammans med det privata och det offentliga bidrar till hållbarhet och långsiktighet. Detta stärker inte bara fotbollens varumärke, utan även klubbarnas och de inhemska ligornas varumärken, säger Mats Enquist, Generalsekreterare Föreningen Svensk Elitfotboll.
I rapporten analyseras bland annat klubbarnas resultat, egna kapital och soliditet för 2018. Under 2018 gör hela Allsvenskan ett positivt rörelseresultat på 86 miljoner kronor sett till total omsättning, vilket är en ökning med 37 procent jämfört mot 2017 då resultatet uppgick till 63 miljoner kronor. På klubbnivå gör fem klubbar ett negativt rörelseresultat sett till total omsättning och det är en förbättring med året innan då åtta klubbar redovisade ett negativt rörelseresultat. Den klubb som redovisar högst rörelseresultat är Malmö FF med 42 miljoner kronor.
– En positiv trend vi ser är att det egna kapitalet totalt sett fortsätter att öka. Det totala egna kapitalet uppgår till 948 miljoner kronor och har ökat med 88 miljoner kronor jämfört med 2017, vilket främst är ett resultat av att klubbarna i Allsvenskan når fler framgångar i Europaspel. Spelarna blir dessutom mer attraktiva och intäkterna från spelarförsäljningar ökar, säger Carlos Esterling.
– Intäkterna från spelarförsäljningar uppgår till 352 miljoner kronor och har därmed ökat med 63 miljoner kronor från 2017 vilket motsvarar en ökning på 22 procent. Fotbollsklubbarna är generellt sett beroende av dessa intäkter men vi anser att de bör se dessa som en ”bonus” utöver den ordinarie verksamheten. För en långsiktigt hållbar ekonomi bör de totala intäkterna, exklusive spelarförsäljningar, täcka samtliga kostnader, säger Mikael Bergsten.
Sveriges överlägset rikaste klubb är likt förgående år Malmö FF med ett eget kapital på 497 miljoner kronor, vilket är mer än alla andra allsvenska klubbar tillsammans.
Så mycket hade klubbarna i eget kapital på koncernnivå 2018
| Malmö FF | 497 mkr |
| IFK Norrköping | 101 mkr |
| Djurgårdens IF | 72 mkr |
| BK Häcken | 71 mkr |
| AIK | 61 mkr |
| Hammarby IF | 42 mkr |
| Östersunds FK | 23 mkr |
| Dalkurd FF | 23 mkr |
| IF Elfsborg | 19 mkr |
| Kalmar FF | 15 mkr |
| IFK Göteborg | 10 mkr |
| Örebro SK | 8 mkr |
| IF Brommapojkarna | 6 mkr |
| Trelleborgs FF | 477 tkr |
| GIF Sundsvall | 90 tkr |
| IK Sirius FK | 46 tkr |
Bidrag till statskassan vs. ekonomiska nyckeltal 2018
Lönekostnader 954 mkr
Eget kapital 945 mkr
Inbetalda skatter och avgifter till statskassan 493 mkr
Intäkter för reklam & sponsring 434 mkr
Intäkter för entrébiljetter 361 mkr
Spelarförsäljningar 352 mkr
Intäkter för tv-rättigheter 187 mkr
Om rapporten ”Hur mår svensk elitfotboll?”
Syftet med EY:s analys av de allsvenska klubbarnas årsredovisningar är att identifiera eventuella samband mellan klubbarnas idrottsliga framgångar och ekonomiska förutsättningar. Rapporten innehåller en analys av klubbarnas resultat, egna kapital och soliditet m.m. Föregående år granskade vi Allsvenskans och Superettans bidrag till det svenska samhället inom tre parametrar: hälsa och välbefinnande, inkludering genom sysselsättning samt ideella insatser. I årets fotbollsrapport har vi valt att fördjupa oss i vad Allsvenskan bidrar med i skatteintäkter i form av inbetalda sociala avgifter, löneskatt på pension, källskatt, mervärdesskatt, reklamskatt och andra punktskatter.
