Av alla nattaktiva djur är det bara dyngbaggar som navigerar med hjälp av polariserat månsken. Nu visar forskare vid Lunds universitet att skalbaggarna kan använda ljussignalerna trots att de tidvis är mycket svaga, och trots att konstgjorda ljuskällor, främst i städer, stör det naturliga ljuset från natthimlen.
– Vår undersökning avslöjar att skalbaggarna kan vara tillräckligt ljuskänsliga för att navigera i en stad med alla ljusföroreningar som finns där, under förutsättning att det är fullmåne. Men de klarar inte av samma sak när månen är ny, halv eller i nedan, säger James Foster, forskare vid biologiska institutionen i Lund.
Ljus från månen polariseras när det träffar olika partiklar på sin färd genom atmosfären innan det når oss. I studien konstaterar forskarna att styrkan i ljussignalen förändras beroende på hur månen står på himlavalvet. Jämfört med vid fullmåne är det polariserade ljuset bara en tredjedel så starkt vid halvmåne, och bara en femtedel när det är nymåne eller nedan.
– Det finns inget liknande rapporterat tidigare. Ingen har visat att graden av polarisering förändras så här beroende på hur månen står, säger James Foster.
Tillsammans med kollegor i Lund, Tyskland, Sydafrika och USA har han undersökt hur pass svag ljussignalen kan vara för att dyngbaggar ska kunna rulla sin dyngboll i en rak linje över den afrikanska savannen mitt i natten. Klara nätter kan de upptäcka en blå himmel som påminner om hur vi uppfattar samma himmel en solig dag. I experiment har forskarna visat att skalbaggarna är mycket känsligare för polariserat ljus än dagaktiva insekter är. Dyngbaggarna har samma känslighet till och med när det polariserade ljuset bara är en tusendel av vad det är under dagen.
– De navigerar lika bra på natten som bin gör på dagen, bin använder sig ju också av polariserat ljus, säger Marie Dacke, professor vid biologiska institutionen i Lund.
Huruvida det är fullmåne, halvmåne eller nymåne påverkar således hur mycket polariserat ljus som når jorden. Även ljusföroreningar påverkar. Konstgjort ljus, exempelvis gatljus i eller i närheten av städer, minskar det polariserade ljuset. Ändå klarar skalbaggarna att ta sig fram med hjälp av de försvagade ljussignalerna förutsatt att det är fullmåne.
Förutom polariserat ljus använder dyngbaggarna färg- och ljusmönster på himlavalvet när de navigerar. Forskarlaget har tidigare uppmärksammats i samband med avslöjandet att dyngbaggarna tar hjälp av Vintergatan för att rulla bollar i en rak linje i mörkret. Experiment visar dock att polariserat ljus är viktigast.
Resultaten publiceras i en artikel i tidskriften Journal of Experimental Biology.
Jan Olsson