En ny global klimatstudie visar att 56 procent av världens kustsamhällen har börjat dra sig bort från havet. Ändå fortsätter människor att bo, bygga och investera vid kusten – trots att riskerna ökar snabbare än skyddet.
En tyst men avgörande förändring
Forskare vid Köpenhamns universitet har analyserat utvecklingen i 1 071 kustregioner i 155 länder. Resultatet, publicerat i Nature Climate Change, visar att mer än hälften av världens kustnära bosättningar sedan 1990-talet har flyttat längre inåt land.
Reträtten sker stegvis – genom omdirigerad bebyggelse, förlorade strandnära zoner och nya planeringsgränser. Det är en långsam men tydlig omformning av världens kuster, driven av stigande havsnivåer, erosion, återkommande stormfloder och växande sårbarhet.
Studien visar också att 16 procent av de undersökta regionerna rör sig i motsatt riktning och fortsätter att bygga nära havet. Kusten lockar fortfarande – men riskerna är större än tidigare.
Riskerna ökar snabbare än skyddet
Enligt Copernicus Marine Service stiger havsnivån i accelererande takt, samtidigt som extrema väderhändelser blir vanligare. Stora ekonomiska värden koncentreras till kustnära områden – men skyddet håller inte jämna steg.
I Danmark rapporterar DR att översvämningsskyddet fortfarande är otillräckligt ett år efter en större stormflod. Det illustrerar en bredare europeisk utmaning: klimatanpassningen försenas ofta av delat ansvar, bristande finansiering och administrativa hinder.
OECD påpekar i rapporten Responding to Rising Seas att många länder saknar samordnade och långsiktiga strategier. NIVA (Norwegian Institute for Water Research) konstaterar att befintliga skyddssystem genomförs ojämnt, även där ambitionerna är höga.
Europa: när städer rör sig närmare havet
Paradoxen är tydlig i Nordeuropa. I Danmark fortsätter Köpenhamn att utvecklas mot vattnet genom stora projekt som Nordhavn, Sydhavn och Refshaleøen. Den planerade anläggningen Lynetteholm flyttar stadens tyngdpunkt ännu närmare kusten – samtidigt som riskerna enligt forskningen ökar.
Bristerna i översvämningsskyddet, som lyfts av DR, har blivit en central fråga i den danska klimatdebatten.
En liknande utveckling syns i södra Sverige. Malmö har skapat den moderna stadsdelen Västra Hamnen på tidigare hamnmark och delvis uppfylld kust. Helsingborg utvecklar Oceanhamnen, ett område som ligger direkt vid vattnet och är en av regionens största kustnära satsningar.
SMHI understryker att delar av södra Sverige är särskilt utsatta eftersom landhöjningen här inte kompenserar för stigande havsnivåer. Det innebär att samtidigt som attraktiva områden byggs ut, växer behovet av robusta strategier mot översvämningar, erosion och stormfloder.
För den som drömmer om havet
Intresset för kustnära boende är fortsatt starkt – vid Medelhavet, Öresund och på många andra håll. Men dagens forskning gör det tydligt att havsnära lägen kräver större medvetenhet än tidigare.
Det handlar om att:
- granska lokala klimatplaner och skyddsnivåer,
- förstå försäkringsvillkor och riskzoner,
- följa hur fastighetsvärden kan påverkas över tid,
- vara realistisk inför framtida klimatförändringar.
Havsnära boende innebär utsikt och livskvalitet – men också en relation till ett hav som förändras. Drömmen består, men den behöver förenas med kunskap och beredskap.
Slutsats
Kusterna genomgår en avgörande omvandling. Världen drar sig undan havet – samtidigt som människor fortsätter att söka sig dit. Framtiden vid kusten avgörs inte av drömmen, utan av hur snabbt samhällen klarar att anpassa sig till ett hav i rörelse.
Källor
- Nature Climate Change – Global coastal settlement retreat study (Københavns Universitet)
- DR Nyheder – rapportering om otillräckligt översvämningsskydd efter stormflod
- OECD – Responding to Rising Seas
- NIVA – Mapping the Governance of Sea Level Changes (2024)
- SMHI – vägledning om stigande havsnivåer
- Copernicus Marine Service – data om global havsnivå
