Oavsett etableringsstrategi så tar det lång tid för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden i Sverige, Danmark och Norge. Men i Danmark är sysselsättningsgraden bland nyanlända lägre än i Sverige och Norge, både på kort och lång sikt. Det visar en ny rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk värdering (IFAU) som har studerat ländernas etableringsinsatser och utfallet på arbetsmarknaden för deltagarna. Sysselsättningsnivåer och arbetsinkomster bland flyktingar och anhöriga är betydligt lägre jämfört med genomsnittet för befolkningen även efter tio år i landet, särskilt bland kvinnor.
Alla tre länder har tagit emot många flyktingar under de senaste decennierna och alla har omfattande etableringsprogram med olika inriktning. I Danmark är det stort fokus på snabb sysselsättning och nyanlända tilldelas ofta en arbetspraktik, medan de i Sverige och Norge oftare erbjuds subventionerade anställningar och utbildning, visar rapporten. Men oavsett strategi så tar det lång tid för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden. Efter mer än tio år så är det endast 55-65 procent av männen och mellan 45-55 procent av kvinnorna som är sysselsatta, enligt rapporten. Men Danmark sticker ut. Studien visar att sysselsättningsgraden är högst i Norge under de första åren är bland både män och kvinnor, men efter omkring 10 år i landet ligger sysselsättningen i Sverige och Norge på ungefär samma nivåer. I Danmark däremot är sysselsättningsnivåerna lägre än i grannländerna, både på kort och lång sikt. Rapporten konstaterar att de som har haft en subventionerad anställning oftare är sysselsatta på längre sikt, medan sambandet mellan arbetspraktik och sysselsättning är svagare, men positivt.
Källa: News Øresund
