En stor andel av dagens befolkning, både bland vuxna och barn, får inte tillräckligt med sömn. Många människor arbetar skift, vilket också stör våra dygnsrytmer. Jonathan Cedernaes, forskare vid Uppsala universitet, studerar hur sömn interagerar med viktiga livsstilsfaktorer, såsom kost och fysisk träning.
Tidigare forskning har visat att störd sömn och störda dygnsrytmer ökar risken för en rad folkhälsosjukdomar, såsom fetma och typ 2-diabetes.
– I min forskning har jag bland annat riktat in mig på avancerade kliniska studier, där vi kan isolera effekten av att ändra enskilda faktorer, berättar Jonathan Cedernaes. Till exempel låter vi deltagare vara vakna hela eller halva nätter och kan då undersöka vad effekten av sömnbrist i sig är. Min inriktning är sen på vad som sker på biomarkör- och vävnadsnivå, med målet att exempelvis kunna hitta nya sätt att behandla sjukdomar som diabetes.
Unik forskning med många vakna nätter
Jonathan Cedernaes fick Göran Gustafssons stora pris år 2019 för att under tre år forska om hur olika livsstilsfaktorer interagerar med störd sömn och våra dygnsrytmer, med inriktning på kost och träning. Inom forskningsprojektet har studerats hur en mer ”onyttig” kost kan påverka viktiga aspekter av hälsan. De har även undersökt hur för lite sömn i sin tur kan påverka hur fysisk träning påverkar vår ämnesomsättning och olika biomarkörer. Båda har betydelse för att reglera vår ämnesomsättning och även risken för hjärt-kärlsjukdomar.
– Det har varit mycket spännande att göra denna forskning, och det har inneburit många vakna nätter och många timmar med alla deltagare som vi har haft i våra sömnlabb, säger Jonathan Cedernaes. Utöver att hålla deltagare vakna olika länge, har vi även tagit prover på dygnets alla timmar, för att kunna få en heltäckande bild av hur dygnsrytmerna påverkas.
Onyttig kost kan ge sämre kvalité på sömnen
Ett av de områden Jonathan Cedernaes har varit intresserad av, är hur en onyttig kost kan öka risken för folkhälsosjukdomar, genom kostens påverkan på vår sömn och viktiga dygnsrytmer.
– Vi har data som tyder på att neurobiologiska parametrar som avspeglar kvalitén på sömnen, försämras när helt friska deltagare äter en onyttig kost jämfört med en nyttigare kost, förklarar Jonathan Cedernaes. Detta trots att de ätit samma mängd kalorier, på samma tider på dagen, samt att de egentligen sovit lika länge.
Dessa sömnkvalitets-parametrar, som alltså tycks vara försämrade av en onyttig kost, är viktiga för faktorer som hormonutsöndring, kognition och blodsockeromsättning.
– Det intressanta i sammanhanget är att våra data också tyder på att dessa förändringar kan bestå även en viss tid efter man har slutat äta den onyttigare kosten. Dessa fynd kommer därmed vara intressanta att följa upp, för att se om det är genom kostens påverkan på sömnen, som vi kan förklara hur en mer onyttig kost bland annat kan försämra vår ämnesomsättning.
Utöver det sker flera pågående analyser där ämnesomsättningen studeras ytterligare, utifrån både molekylära och genetiska förändringar som både kost och träning, i samspel med sömn och dygnsrytmer.
För lite sömn riskerar försämrad ämnesomsättning
Jonathan Cedernaes vill försöka bidra till en ökad förståelse för hur samspelet mellan olika livsstilsfaktorer påverkar folkhälsan, utifrån sömn och dygnsrytmer. En viktig del av detta är att uppmärksamma hur betydelsefulla våra dygnsrytmer är.
– Det finns många mekanistiska studier om det bland djur, men vi saknar en förståelse för hur betydelsen och mekanismerna är i människa, säger Jonathan Cedernaes. Sen hoppas vi även att vi kan identifiera biomarkörer som kan användas för att identifiera de som löper högre risk att få försämrad ämnesomsättning. Detta gäller exempelvis de som sover för lite, eller hos de som under långa perioder behöver utföra skiftarbete. Vårt mål är att rikta in oss på patienter med typ 2-diabetes, för att se den specifika betydelsen av livsstilsfaktorer i samspel med sömn och dygnsrytmer.
Sömn är ett ämne som engagerar allmänheten. Forskningsresultaten skulle kunna få människor och anslagsgivare att inse hur viktig en normalt fungerande dygnsrytm är, både för folkhälsan och för att förebygga olika sjukdomar.
– Dygnsrytmer finns i varenda cell i kroppen, och är helt avgörande för att vi ska ha en normal ämnesomsättning, säger Jonathan Cedernaes. Allt mer data tyder även på att normala dygnsrytmer är en stark prognostisk faktor för dödlighet, bland annat i hjärt-kärlsjukdomar, samt att de reglerar viktiga processer i åldrandet. Det är därför mycket viktigt att vi i Sverige också kan satsa mer på att försöka vara ledande inom detta forskningsfält.
Skräddarsy diagnostisering och behandling
De välkontrollerade kliniska studierna har en unik betydelse med noggrant kontrollerade studieprotokoll med deltagare i sömnlaboratorierna. Dessa möjliggör ökade kunskaper om mekanismer som reglerar viktiga aspekter i ämnesomsättning och som har relevans för sjukdomsutveckling.
– Jag hoppas att vi framöver kommer att kunna skräddarsy diagnostisering och behandling utifrån faktorer som vi identifierar i våra studier. Vi vet att sömn och dygnsrytmer påverkar en uppsjö av fysiologiska processer, såsom avgörande delar av ämnesomsättningen. Det finns därmed mycket stor potential för att kunna förbättra kliniskt relevanta aspekter utifrån fynden vi gör i våra studier, tillsammans med fynden från andra forskare i vårt forskningsfält, avslutar Jonathan Cedernaes.
Källa: Uppsala universitet-Cecilia Yates
