Nya regler för miniminivåer för bolagsskatt, som ska träda i kraft 2023, väntas få stöd av parlamentet vid plenarsammanträdet den 18-19 maj.
På onsdag kommer parlamentet att behandla ett betänkande från utskottet för ekonomi och valutafrågor. Syftet är att säkerställa en miniminivå på bolagsskatten för stora multinationella företag. Direktivet kommer att gälla för företag med en omsättning på minst 750 miljoner euro per år.
I december 2021 nådde medlemsländerna i OECD och G20 en överenskommelse om en omfattande skattereform för att ta itu med de skatteutmaningar som digitalisering av ekonomin ger upphov till. Kort därefter offentliggjorde kommissionen sitt förslag om hur reformen ska införlivas i EU-lagstiftningen.
Parlamentets förslag
Medan parlamentet i stort sett håller med om tidplanen i kommissionens förslag, begär ledamöterna en översynsklausul för den tröskel som avgör huruvida ett multinationellt företag ska omfattas av minimiskattesatsen eller ej. De vill också att kommissionen ska bedöma lagstiftningens inverkan på utvecklingsländer.
– Naturligtvis är en kompromiss aldrig perfekt och ingen kommer att vara nöjd med den, men det är en historisk överenskommelse, sade parlamentets föredragande Aurore Lalucq (S&D, Frankrike), vid ett utskottsmöte den 20 april.
– Vi måste därför fokusera på att avtalet ser dagens ljus så snabbt som möjligt och att det genomförs på ett korrekt sätt
Efter ett antal skandaler i mitten av 2010-talet har ledamöter krävt internationella skattereformer. Avslöjanden visade att många multinationella företag flyttar vinster till länder där de endast har få anställda och mindre verksamheter, men där de åtnjuter förmånliga skatter.
Ett ofta använt exempel är de många digitala företag som har affärsmodeller där de skapar värde genom interaktion mellan sin verksamhet och konsumenter på platser där de inte har någon, eller minimal, fysisk närvaro. I praktiken gör multinationella företag som betalar mindre skatt detta på bekostnad av länder som kämpar för att finansiera investeringar eller sociala förmåner.
Förhindra skatteflykter
2018 föreslog kommissionen paketet om ”Rättvis beskattning av den digitala ekonomin”, men bristen på en global överenskommelse och oenighet i rådet innebar att vissa EU-länder istället utformade sina egna nationella digitala skatter. Det gav i sin tur upphov till handelsspänningar.
OECD-avtalet är en tvåpelarlösning på denna fragmentering. Den första pelaren handlar om en samlad strategi för beskattningsrättigheter som riktar sig till de största och mest lönsamma multinationella företagen. Genom den andra pelaren införs en lägsta bolagsskattesats på 15 procent för att motverka skatteflykter till jurisdiktioner med ingen eller mycket låg beskattning.
Omröstningen i kammaren kommer att staka ut parlamentets ståndpunkt med nödvändiga åtgärder för hur avtalet om en global miniminivå på bolagsskatten ska kunna införlivas i EU-lagstiftningen. Parlamentets ståndpunkt måste sedan beaktas när medlemsstaterna i rådet enhälligt antar den slutliga texten.
Källa: Europaparlamentet
