En tunnelbaneförbindelse, Öresundsmetro, mellan Köpenhamn och Malmö skulle ge en samhällsekonomisk avkastning i samma nivå som Cityringen i Köpenhamn och Citybanan i Stockholm. Den skulle öka antalet arbetsplatser som är tillgängliga över sundet inom en timmes restid från 0,8 till 1,3 miljoner. Det visar beräkningar från städernas gemensamma utredningsarbete som presenterades under fredagen. Kostnaden för förbindelsen beräknas till cirka 30 miljarder danska kronor. Finansieringen föreslås komma från intäkter från Öresundsbron, biljettintäkter från förbindelsen och medfinansiering från EU.
20 minuters restid och avgångar var 90:e sekund. Så ser Malmö och Köpenhamns förslag i det gemensamma utredningsarbetet om en Öresundsmetro, en tunnelbana mellan städerna, ut. Under närmare tio år har utredningen genomförts med finansiellt stöd från EU:s Interregprogram och under fredagen hölls slutkonferensen för den fjärde etappen.
Förbindelsens samhällsekonomiska avkastning beräknas till 3 procent intern ränta (dansk metod) och en nettonuvärdeskvot på -0,14 (svensk metod) vilket, enligt utredningen, är på samma nivå som exempelvis Cityringen i Köpenhamn och Citybanan i Stockholm. Om även effekter som bland annat hög driftsstabilitet och ökad kapacitet räknas in ökar värdet ytterligare och om EU:s framtida plan för trafiksystemet och Region Skånes strategi skulle realiseras beräknas den samhällsekonomiska vinsten blir flera miljarder.
Förbindelsen föreslås bli en 22 kilometer lång borrad tunnel under Öresund som på dansk sida sundet skulle kopplas på huvudstadens metrosystem.
– En Öresundsmetro kopplas till Köpenhamns metrosystem och planerna för den nya ön Lynetteholmen som vi jobbar på. Vi behöver säkra plats för fler invånare och Lynhetteholmen väntas få 35 000 invånare och lika många arbetsplatser. Ön ska klimatsäkra staden och ha en solid infrastruktur. Lynetteholmen är en del av lösningen för att få en metro, sade Lars Weiss (S), Köpenhamns överborgmästare, i sitt inledningstal.
Byggtiden förväntas ta 6,5–7 år och 2035 anges som möjlig trafikstart. Den beräknade kostnaden för förbindelsen är 30 miljarder danska kronor, inklusive ett risktillägg på 50 procent – ett krav i den danska kalkylmodellen. Möjliga finansieringskällor som anges i rapporten är framtida intäkter från Öresundsbron, biljettintäkter från en Öresundsmetro och medfinansiering från EU eftersom projektet ligger i den europeiska prioriterade ScanMed-korridoren.
Den fasta förbindelsen mellan Danmark och Tyskland, Fehmarn Bält-tunneln, som väntas stå klar 2029 skapar ett behov av ökad kapacitet även över Öresund, sade Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), kommunstyrelsens ordförande i Malmö stad, på mötet.
– Fehmarn Bält-förbindelsen ökar angelägenheten för att få en framdrift i bygget av metron. Fehmarn-förbindelsen en av de allra viktigaste investeringarna som ger en potential som vi har en skyldighet att ta vara på. Den ger ett rejält lyft för de svenska exportmöjligheterna och för grön omställning. För vår del handlar Öresundsmetron också om att docka ihop arbetsmarknadsregionen.
Den förkortade restiden väntas inte bara gynna pendlarna i Köpenhamn och Malmö utan även en rad kommuner runtomkring städerna. Antalet personer som kan nå den andra sidan sundet inom 60 minuters restid ökar, enligt utredningen, från 1,3 till 2,3 miljoner personer med metroförbindelsen. Antalet arbetsplatser som blir tillgängliga inom en timmes restid beräknas öka med en halv miljon, från 0,8 till 1,3 miljoner.
Ett av argumenten som framförs i utredningen är att förbindelsen skulle avlasta Öresundsbron.
– Alla som redan nu använder Öresundsbron i kombination med att vi blir fler invånare och det finns behov av mer transport, att Fehmarn Bält-förbindelsen öppnar och det blir fler godståg kan ge ökad press på kapaciteten på Öresundsbron. Öresundsmetron är tänkt att ta sig an många av pendlarresorna, då behövs mindre kapacitet på Öresundsbron för lokal- och regionaltåg, sade Jeppe Grønholt Pedersen, kontorschef ekonomiförvaltningen vid Köpenhamns kommun, som presenterade utredningen.
Öresundsmetron beräknas få runt 30 000 passagerare per dygn. Kommunernas utredningsarbete har genomförts i fyra faser sedan 2012.
Inget beslut är ännu fattat för att bygga en ytterligare fast förbindelse över Öresund. I slutet av januari presenterades den dansk-svenska statliga strategiska analysen om en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör. Dessutom utreder Landskrona stad förutsättningarna för en förbindelse till Nordhavn i Köpenhamn. I det politiska samarbetet Greater Copenhagens gemensamma Trafikcharter finns både en fast HH-förbindelse och en Öresundsmetro med som prioriterade satsningar.
Fakta: utredningar och förslag om fasta förbindelser
HH-förbindelse
Sträckning: Helsingborg-Helsingör
Förbindelsen utreds som två tunnlar, en vägförbindelse mellan stadskärnorna och en järnvägsförbindelse för persontåg strax söder om städerna
Status: Dansk-svensk statlig strategisk analys med Interregstöd presenterades i slutet av januari 2021
Öresundsmetro
Sträckning: Malmö-Köpenhamn
Förbindelsen utreds som en metrotunnel för persontrafik mellan stadskärnorna
Status: Den fjärde fasen av städernas gemensamma utredningsarbete med Interregstöd presenteras under fredagen
Europaspåret
Sträckning: Landskrona-Köpenhamn
Förbindelsen har tidigare utretts som en tunnel för gods-, fjärr- och regionaltåg mellan Landskrona och Nordhavnen i Köpenhamn och nyligen utökades förslaget till en kombinerad väg- och järnvägsförbindelse
Status: Förslaget framförs av Landskrona stad som på egen hand undersöker förutsättningarna för en förbindelse
Kattegattförbindelse
Sträckning: Kalundborg-Aarhus
Förbindelsen utreds dels som en kombinerad väg- och järnvägsförbindelse och dels som endast en vägförbindelse mellan Kalundborg på Själland och Jylland i höjd med Aarhus
Status: Den statliga danska utredningen förväntas presenteras i slutet av 2021
Beslutad och under byggnation: Fehmarn Bält-tunneln
Sträckning: Rødby-Puttgarden
Tunnel för väg- och järnvägstrafik mellan Danmark och Tyskland.
Status: Byggstart januari 2021 och beräknat färdigställande 2029
